12 februari 2009

Reflekterar

Innan man får barn så blir man mulad med en massa saker om hur det är att få barn. Så fort man får se bebisen så ska man fyllas av en enorm kärlek till detta lilla knyte. Man minns helt plötsligt inte vad man gjorde innan man fick barn. Och hela livet förändras på en sekund.

Bullshit säger jag. Det tog nog ett par månader innan jag fattade (eller ja, jag fattar fortfarande egentligen inte) att Molly är min dotter. Och den där intensiva kärleken var inget som smällde ner som en bomb. Den har vuxit fram. Och jo, trust me, jag minns EXAKT vad vi gjorde innan vi fick barn. Jag minns de där lördagmorgnarna när jag lät Jens sova ut och smög upp och åt en lååång frukost. Jag minns de långa middagarna med alldeles för mycket rödvin och skitsnack. Livet förändrades för evigt den dagen då Molly föddes men det är inget jag har funderat så mycket på att jag kan säga till någon som ska ha barn att "nu kommer livet bli helt annorlunda". För jag tycker det är så mycket bättre. Lite meckigare. Men lyckligare!

2 kommentarer:

Arne sa...

Men visst kan man fortfarande.. i alla fall efter något år, när knyttet kan ha barnvakt. Ha långa middagar med för mycket rödvin?

C sa...

Jag håller med! Även om jag drabbades hårt av amore med ens. Men allt annat skriver jag under på - o frukostarna har jag också gjort på samma sätt. Myysigt. Men den tiden kommer också tillbaka tror jag - om än på annat sätt. OCh visst är det lyckligare nu. Njut!