Tillbaka

Har lämnat Molly på föris för första gången på sex veckor idag. Idag utan blöja. Hon var väldigt glad att vara tillbaka, under sommaren har de dessutom målat om och fått upp lite tapeter och det var jättemysigt där inne. Så lite vardag igen i två veckor innan Mallis. Jag och Otto gick och gungade, så himla skumt att bara ha ETT barn att se efter.


Nu är det fokus på att hitta ett jobb till mig...

Premiär

I lördags gick Molly och sjöng på en ny låt. "Nänmoj, nänmoj - mamma sjung den!" sa hon. Jag fattade ingenting men efter en stund kom Jens på det. Manboy.

Damn you dagis. I nästan tre år klarade vi oss. Ikväll har vi för första gången lyssnat och tittat på Manboy med Eric Saade på youtube. Det är ganska häftigt när han dansar i vatten på slutet, har ni sett det?

Porträtt

Likheten är slående!

So far so good

Molly började gråta innan jag ens tagit fram hennes ytterkläder idag. Slutade när vi kom in i hissen. Var sur hela vägen till dagis, så fort jag pratade med henne sa hon "hej då". Det betyder alltid att hon inte vill ha en nära (säger hon det hemma så betyder det att blöjbyte måste ske inom kort). Hon grät lite vid avlämning på dagis men vinkade och slutade gråta innan jag gick. Då känner man sig mindre rutten.

På väg hem började det ösregna. Jag hade inte på mig den moderat-gula regnjackan.

Otto är förkyld.

Ikväll får vi besök av världens sötaste och goaste Götlaborgare!

Ni som är i Stockholm och inte har något för er vid 14-15 nångång kan ju gå på Vuvuzela-konsert på Sergels Torg. Ta med egen tut-strut. Det som är lite trist är att SD ska försöka störa den här konserten genom att hålla tal samtidigt. Osmidigt. Men ärligt talat, det viktigaste detta val är att se till så att det partiet får så lite att säga till om som möjligt. Upp till kamp kompisar!

Idag

• har jag gått med en gråtande 2-åring till dagis i ösregn
• har jag gråtit i ösregn på väg från dagis
• har jag sett två tjejer gråta på tunnelbanan, ej i sällskap med varandra
• har jag fikat med bästa mammorna, några barn grät ibland.
• har jag promenerat hem från skrapan, mina fettceller grät förhoppningsvis
• har jag invigt min nya knallgula superfina regnjacka, no tears!
• har jag känt mig som en valstugearbetare när jag passerade moderaternas koja (tänk gul jacka)
• har jag gjort en hemlös glad när jag vände vagnen, växlade en hundring på sju-elva och sen köpte Situation Stockholm.

Molly grät när jag hämtade henne, hon hade dessutom ramlat och slagit upp läppen på dagen. Väl hemma var magsåret nära kan jag säga.

Jag har haft bättre dagar.

Smajl!

Otto och mamma är ensamma hemma när Molly och pappa är på dagis hela dagen. Känns overkligt, vad ska jag göra med all denna tid? Vi börjar i den möbel Molly hatade allra mest - babysittern. Kul tycker ottomanen!




Är extra glad idag då min fantastiska vän C fick en dotter igår! Grattis!

Svinkoppor

Kan ni tänka er att den här sötnosen fått svinkoppor? Man ser utslaget till vänster om munnen, alldeles rött och irriterande. Det har blossat upp de senaste två dagarna och idag pratade jag med dagisfröken om det (de hade pratat om det på dagis idag tydligen) och sen gick jag förbi Apoteket där de också trodde på svinkoppor så nu har jag köpt en salva. Alla örngott, snuttenallar, handdukar ska tvättas. Napparna kokar vi flera gånger i veckan och mer än så kan vi inte göra. Naglarna hålls korta, händerna tvättas alltid så fort vi kommer in, och jag har alltid våtservetter med mig i väskan.


Känner inte att jag har kunnat göra något annorlunda men ändå så har jag så fruktansvärt dåligt samvete. Nu måste vi hålla oss hemma från dagis tills det har läkt över, tydligen extremt smittsamt bland barn.

Åka hiss

I måndags började vår nya vardag. Jens lämnar. Jag hämtar. Älskar att hämta min unge på dagis, det pirrar i magen mer och mer för varje steg jag närmar mig byggnaden där hon är, min skatt. Nåväl. Mollys innercity-dagis är inhyst i ett sutteräng-höghus. Förskola längst ner med utgång mot en liten park och även på entréplan två våningar upp. Resten är ett äldreboende (älskar kontrasten äldreboende-förskolebarn, tydligen brukar barnen gå luciatåg för tårögda pensionärer i december). Denna kombo gör att det är kodlås till varje dörr. Gamlingarna får inte smita. Inte barnen heller. Nåväl. Mollys avdelning ligger på entréplan och vagnsförrådet ligger längst ner. En kodad hissfärd två våningar blir det alltså varje gång. Igår när vi hämtade vagnen lyckades Molly helt ljudlöst springa tillbaka till hissen, trycka på knappen, kliva in i hissen och åka iväg. Kan ju meddela att mitt hjärta åkte hiss upp och ner, upp och ner för halsen. Vad gör man? Vilken panik! Hörde damrösten i hissen säga "entréplan" och sen dörrarna öppnas och stängas. Jag trycker febrilt på "hit"-knappen och försöker samtidigt ringa förskolans mobil. Hissen rör sig. Upp eller ner? Efter evighetslånga sekunder öppnas dörrarna framför mig och Molly kliver ut. Helt ovetandes. Unge.

Har varit uppe och vänt

Jag gjorde det! Besteg Mount Everest. Så stort för mig det här, jag har varit ensamma dagismamman idag ju! Det hade (med hänsyn tagen till att Molly varit borta från dagis i över två veckor) gått bra idag. Hon hade hållt sig till någons knä till största delen av dagen men när jag kom och hämtade stod hon och tittade ut på gatan och hade det ganska bra. Vi åkte hem, åt lite banan och äpple, tittade på datorn, slutade titta på datorn, fick ett sammanbrott och världen gick under, åt hängmörad biff med pommes och bea, fick choklad till efterrätt, badade, myste, busade och somnade. Jag sitter och slösurfar med TV:n på i bakgrunden, väntar på att Solsidan ska börja och funderar på om jag ska äta fil med kalaspuffar (det är fredag och jag GLÖMDE ATT KÖPA GODIS!). Sen ska jag sova tidigt så jag orkar vara en toppenmorsa imorgon också!

Sitter och surar lite över att mamma skickar MMS med bilder från Qatar och Jens skickar läbbiga bilder från toppen av nåt berg med nån konstig gul lysande sak i bakrgunden.

Base Camp going up!

Lämningen i morse gick bra. Molly blev oerhört glad när jag satte på henne overallen, åkte till dagis och kom till lekparken. Väl där så gick det plötsligt upp för henne varför vi var där och då blev hon arg. Pose: stela bananen. Om en halvtimme äter de lunch och sen är det vila (våda dessa aktiviteterna är Mollys favoriter) och sen är det bara några timmar kvar innan jag hämtar. Ikväll blir det tjej-fredagsmys!

Ensamma mamman

Nu är det bara tjejer kvar i detta hem. Pappan och mannen (observera: samma person) är redan nere i Tyrolen och hinkar säkert kall österrikisk öl vid det här laget. Det är roligt för honom. För mig är det lite nervöst. Inte för att vara ensam med Molly utan för imorgon. Dagis. Och jobb. Ny kombo som jag verkligen inte behärskar. Jag har aldrig ens lämnat på dagis, bara varit med en gång innan vi skulle till barnmorskan. Det kommer såklart att gå bra, men det känns som att jag ska bestiga Mount Everest imorgon.

Arkivbild på babesen!

Dagissjuka

Efter en hel veckas frånvaro från dagis blev återkomsten ett tungt bakslag för vår lilla tjej. Idag har hon haft lätta feberväxlingar, inte ätit, inte sovit och sen suttit helt apatisk i en av fröknarnas knä så till slut ringde de till Jens som fick komma och hämta henne. Tydligen inte helt ovanligt såhär i början (särskilt inte efter att de varit borta så länge) och de tyckte att vi skulle vara hemma med henne imorgon så att hon inte förknippar dagis med något dåligt och jobbigt. Så jag måste vabba imorgon då Jens ska på två anställningsintervjuer. Kanske blir en tur till Kulturhuset så att vi får stimulans båda två.

Hade vi haft möjlighet att ha henne där halva dagar såhär i början så hade jag inte tvekat men man måste ju jobba. Åh, ångest.

Namnlappar

Måste bara tipsa om Filurs namnlappar. Helt kanon! Billiga, snabb leverans, enkla att sätta fast (köpte både klisterlappar och påstrykbara), hållbara och fina. Har tvättat en del plagg med dem och de verkar sitta som berget! Här är ett av tvillinglammen Lennart färdigmärkt och på väg till dagis tillsammans med Laban-örngottet.

Inskolningsupdate

Imorgon är sista dagen på den officiella inskolningen på dagis. Jag vågar nästan inte skriva det här, men det har gått flera mil över förväntan och hon verkar stortrivas på Daggmasken. Eftersom vi lämnar ute i parken, vilket inte är hennes favoritställe när det är kallt och snö ute, är det med viss protest men så fort de kommer in så är hon strålande glad, springer runt och leker, äter som en häst (soppa idag, kan ni se framför er hur 15 småttingar äter soppa?) och sover runt en och en halv timme varje dag. På eftermiddagarna när vi kommer och hämtar (oftast pappa hittills sen blir det mitt jobb) så är hon superglad, vill gärna ha en kram men springer sen iväg igen och pysslar med något.

Snacka om att jag stressade upp mig i onödan när jag grät mig själv till sömns där i julas...

Dagistjejbilder!

Pappa har varit så duktig och inte bara tagit med sig kameran utan även tagit bilder från Mollys inskolning. Vi har många bilder men det känns inte okej att lägga ut bilder där det finns andra (ovetande) barn på. Därför bjuder jag på dessa:

I spegelgarderoben såklart...

Och så får man rita! Finns inget bättre än att dra av och sätta på lock på saker och ting (särskilt nässpray-flaskor som har genomskinliga lock som man aldrig hittar igen).

Idag fick vi vårt första veckobrev från förskolan på mailen. Där skriver pedagogerna om vad de har gjort i veckan och jag blev alldeles tårögd när jag läste. Ganska mycket fokus på inskolningen, det är bara Molly och en tjej till som är nya nu i januari. Med mailet fick vi också matsedel för de kommande sex veckorna. Perfekt, då kan man både planera middagar och kläder. Inget vitt om de ska äta köttfärssås till lunch!

En daggmask!

Molly är nu en fullfjädrad daggmask. Idag lämnades hon av pappa och nu är hon alldeles själv på det stora dagiset. Hon hade vinkat och sprungit in till sina kompisar för att ha sångstund. Nu sover de nog snart. Tur att vi snart får en bebis för det där gick alldeles för fort för min lilla hjärna att hinna med...

Vidare kan jag meddela att tanden, munnen, käken, örat, fejset är återställt efter fyra dagars alvedondimmigt kaos. Minns inte ens vad jag har gjort eller var jag har varit.

Inskolning dag 1

Idag har Molly börjat med inskolningen till att bli en fullfjärdad Daggmask! Pappa blev tydligen ointressant i samma veva som de träffade de andra barnen och sen körde hon sitt race hela dagen. Dagarna på vårt dagis börjar med att man är i parken (man lämnar alltså alltid utomhus), sen går man in och har lite sångstund eller annan aktivitet. Sen är det lunch och efter det somnar 15 barn på studs i ett och samma rum. Molly som i vanliga fall kan sova både två och tre timmar på dagen valde att ladda med 40 minuters sömn. Inte så lätt att sova på ett nytt ställe tydligen... På eftermiddagen lekte de massor och sen firades en liten födelsedagskille med fruktsallad och yoghurt! De är så söta!!!

Rita liteAtt stå i fönstret och titta ut var tydligen en höjdare!Bollar. Need I say more?En garderob är inredd med speglar och discokula. Haha!