23 november 2009

Tvätt-Jenny on the wild side

Har precis satt på en maskin med vitt 60 grader. Hehe.

19 november 2009

Tvätt-Jenny strejkar från och med NU

Har väntat hela dagen på att få sätta på en maskin med vitt 60 grader. Det blir liksom aldrig av. Jag börjar stoppa in lite tvätt i maskinen, Molly kommer och "hjälper till" med att dra ut samma tvätt ur maskinen och så får vi gå och hitta på något annat innan jag hinner smita iväg och göra ett nytt försök. Så håller det på. Till slut fick jag ett andningshål och jag stoppade snabbt in all vit tvätt, fyller en liten boll med världens bästa tvättmedel (Grummes flytande, med lite doft av havsbris eller äpplen) och trycker på de rätta knapparna. Pustar ut. Efter nån dryg timme ska maskinen tömma sitt gamla tvättvatten och fylla på med lite nytt för att skölja. Det jag har glömt är att det är stopp i avloppet (ännu ett projekt... suck) och att man måste lägga ner tömningsslangen i toaletten. Detta innebär en fontän av smutsigt tvättvatten i badrummet. Jag springer in och åtgärdar. Och pustar ut. Igen. Efter ytterligare typ tjugo minuter börjar maskinen centrifugera, detta med ett lite annorlunda ljudackompanjemang. Jag går in och möts av detta:

Japp ni ser rätt. En röd tuschpenna. Bland den vita tvätten. Boven i dramat behöver vi inte ens nämna va? Är det för mycket begärt att allting ska funka NÅN GÅNG???

04 november 2009

Cezanne, Monet, van Gogh...

...och så kom Molly!

Djupt koncentrerad satt hon, i minst tio minuter, och målade med sina fina kritor. Teckningen sparas såklart, liksom alla tidigare mästerverk! Tänk sen när hon kommer hem med pärlarmband och pärlplattor och fin-fina teckningar från dagis som man stolt kommer visa upp för en torterad omgivning.

02 november 2009

Nä hörrni

Helt ärligt nudå. Jag kan knappt sova på nätterna för jag oroar mig för vad som kommer hända i januari. Vad i helsike ska jag göra då? Mollsan ska ju in på dagis, Jens jobbar ju på sitt uberviktiga konsultjobb, jag ... Det är här ni kommer in, jag behöver hjälp! Det finns nämligen inga jobb att söka. Eller jo. Det har funnits fyra för att vara exakt. Alla är sökta. Men så fort man klickar på skicka i mailet så blir ju hela livet en olidlig cliffhanger. Jag behöver alternativa exits. Exits från detta dekadenta liv som mammaledig (jag skriver mammaleid eftersom den här föräldraledigheten blev en enda lång mammaledighet. Mamma är bäst!)

Fördomarna besannades

Jag har aldrig varit på Ullared. Eller Gekås. Eller vad det heter. Och jag kommer aldrig att åka dit. De korta sekvenser jag såg av kvällens program (när det var paus i de estetiskt handikappade inredarnas program på trean) fick mig att känna mig illa till mods. Finns de här människorna på riktigt? Den där yngre kopian av Torsk på Tallin-Roland vill man ju bara ta hem och klappa över huvudet, snacka om att moderskänslorna kickade in för fullt där. Nej, det är bara att inse att det där inte är för mig.