Vilken natt. Vid femtiden hostade jag så tårarna sprutade så då sög jag i mig lite av Jens cocilana (morfinbaserad hostmedicin) så att jag kunde få en rimlig chans till ett par timmars kvalitetssömn. Konsekvenserna av natten innebär bland annat att jag låter som en rökskadad whiskey-periodare. Och öronen ömmar (om det beror på att jag hostat så mycket att jag fått ont av det höga ljudet eller om det också är en del av sjukdomen låter jag vara osagt). Ha! Parentes.
Hur som haver, kraxande ringde jag min familjeläkare på vårdcentralen som tyckte att det lät som att jag behövde komma och träffa henne idag. Så hon fulade sig lite. De har öppen mottagning från kl 10 och så måste man komma dit och skriva upp sig på listan och sen sätta sig och vänta på att bli uppropad. När jag ringde var det redan fyra på listan, så hon satte upp mig på plats nummer fem och ba; det räcker om du är här vid kvart i elva så slipper du sitta här och vänta. Jag älskar!
Men förmodligen är det ingenting. Förmodligen är det bara ett förbannat virus som vägrar släppa taget. Hoppas i alla fall jag kan få lite egen hostmedusin...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar