Oj! Det blev en rejäl överraskning för både mig och Jens. I början av graviditeten var jag så säker på att det var en kille men alltefter tiden har gått så har jag mer och mer känt att det nog är en tjej. Jens har hela tiden trott att det var en tjej (men så trodde han till 200% att Molly var en kille också så honom ska man nog inte lita på...). Det var verkligen ingen tvekan om att det är en lillebror i magen. Om man säger så. Läkaren som utförde ultraljudet i morse (som för övrigt även gjorde ultraljudet i januari) är helt underbar och hon blev eld och lågor när vi berättade att vi redan har en dotter hemma. För mig tog det ett tag att bearbeta. Könet är helt oviktigt för oss, kille eller tjej spelar absolut ingen roll. Han låg i alla fall i säte under ultraljudet (men nu är han tillbaka i tvärläget igen känner jag) och är ungefär 12% större än medelbebisen. Detta räknas inte som någon avvikelse utan ligger helt inom det normala intervallet. Läkaren uppskattade att han väger strax under 3 kilo idag. Lite rund om magen, precis som mamma :)
Det ska bli så spännande det här, fick massor av ny energi av att titta på vår lillebror idag. Du är välkommen till världen lilla bebis, vi längtar efter dig!
3 kommentarer:
Oj!! Visst är det häftigt att få veta vad som gömmer sig där inne. OIch jag håller med dig, könet är ju oviktigt, det är liksom bebisen som är det viktiga. Stort grattis till lillebror iaf! Kram
Vad roligt med en av varje! Kommer kanske underlätta för Jens i framtiden nu när könsfördelningen är likaställd. Grattis till lilla familjen!!
Åh gUUUUd vad spännande! Vet du - jag var och tränade i ottan i fredags morse och mitt under en liten sån upploppsdel av passet så frigjordes väl tusenmiljoners endorfiner och så fick jag bilden av den där lilla gossens pussmun från ultraljudsbilden på näthinnan och fällde en liten tår där medan jag öste på. Haha. Blöööödig! Jag är jätteglad för er skull. Snart är han här!
Skicka en kommentar