Igår morse fick jag en gammal kompis på hjärnan, en som jag pluggade med på Gotland för snart tio år sen (shit vad gamla vi är!) och som jag inte pratat med på över ett år. Jag funderade lite på vad han gör idag och sådär som man gör när någon bara dyker upp i ens huvud. Så igår på IKEA så står han och hans flickvän där och beställer garderober. De har tydligen köpt ett radhus i samma område som jag är uppvuxen i (and another one bites the suburbian-dust). Det var roligt att ses i alla fall, oplanerat i och för sig.
Nästan samma sak hände för ett tag sen när jag var på väg till jobbet. Fick en känsla av att jag skulle ta det jäkligt lugnt på Kymlingelänken. Det är 70 där men man håller 99 för att inte utgöra en LGF-fara för övriga trafikanter... Jag lunkade fram i typ 70 men ingen fart- eller nykterhetskontroll där inte. Så jag tänkte inte mer på det. Förrän jag åkte hem samma väg. Då minsann var det stor pådrag. Jag blev inte invinkad själv men jag blev sjukt nöjd över att min magkänsla stämmer (med lite tidsförskjutning men vafan)...
Vad tror ni, är jag nästa Saida?
3 kommentarer:
Tack för din kommentar! Man blir ju lite nervös av sig...
Hoppas allt är bra med dig och din lilla bebis.
Yo, vem var det du traffade? Bjorn? For det kan val inte varit Gargamel...? Ikvall drar jag till Sverige for en 30-ars skiva, attans sa gammalt! Gotland Runt start pa sondag, GB ar hamnkapten i Sandhamn. Ser mycket fram emot!
Veronica: Ja, man blir ju onekligen nojjig när man är gravid...
A: Hoho, gargamel hade jag glömt bort. Rysningar. Nej, det var prööötisplash! 30, ja du har ju inte så långt kvar. Planer? Sandhamn låter najsigt! Hör av dig om du får tid över för en fika, har inga speciella planer!
Skicka en kommentar