Ända sedan förra veckans dubbla barnvaktskvällar har Mollys nätter varit något kalabalikartade. Inte för att jag vet om det har någon koppling men så är det i alla fall. Jobbigast var förstås i helgen när Jens var borta men nu börjar det tära på riktigt. Hon somnar som vanligt vid åtta-tiden (senast) och sen sover hon oroligt hela natten. Vissa nätter vaknar hon och gallskriker i en halvtimme utöver de där tusen gångerna man står och försöker stoppa in nappen i ett gnälligt bebisgap. Jag vet att vi har blivit bortskämda med långa sovpass på nätterna, men man är fasiken ingen trevlig människa efter att ha sovit en till två timmar åt gången flera nätter i rad.
Detta MÅSTE försvinna innan vi gifter oss annars vet jag inte hur det ska gå.
2 kommentarer:
Hon känner kanske på sig att det ska hända nånting framöver, bebisar har en otrolig förmåga att känna föräldrarnas ej visade oro. Ta det lungt, om ni inte kan lämna bort henne på ert bröllop så lovar jag att vi tar hand om henne. Ni brukar ju alltid vara coola!!!
Verkar vara mycket sömnstörningar på våra små bebisar just nu... inte roligt men man får trösta sig med att det går över.
Inte roligt att behöva oroa sig över en sån grej när man har ett bröllop att planera, det förstår jag...
Skicka en kommentar