Molly har tagit MIN sömn. Så är det. För varje natt ligger jag vaken ett par timmar och bara... tittar. Att somna är i regel inga problem, men sen vaknar jag sådär vid fyratiden och då är det bannemig lögn att somna om. Dessutom brukar vakneriet föregås av en mardröm (i natt blev både jag och Jens jagade och nerskjutna, fifan). Men som sagt, så länge flickebarnet sover hela nätter så kan jag vara lite vaken. Hellre vaken i en tyst lägenhet än vaken i en bebisskrikig lägenhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar