Nu krisar det... lite

Ringer två av Göteborgs bästa killar för att ställa frågan med stort T: vill ni toasta vårt bröllop. J svarar att vafan jag har precis toastat två bröllop men funderar gärna på saken. K svarar att vafan det är ju samma dag som A gifter sig (J har uppenbarligen ingen koll på datumen). NEEEEEJ!!! Det kan inte vara sant. Plötsligt sprider sig en sorg över min och Jens barnvagnspromenad i Hagaparken. Vafan gör vi. Efter ett varv (på den långa rundan) har vi bestämt oss för att höra om vi kan flytta bokningen en helg och i samma sekund ringer K igen och berättar att både han och hans fästmö är helt förstörda över detta faktum. Kan inte tänka mig att gifta mig utan att de är med... Så vi ska försöka lösa det här på nåt sätt. Suck, varför? Finns det en gud så hatar han mig. Eller hon.