Idag blir lilltjejen tre månader! Att hon är född den första gör ju att man aldrig glömmer. Ännu en positiv sak från kejsarsnittet. Faktum är, att såhär i efterhand så är jag så glad över att jag blev snittad. Innan kunde jag inte få nog av förlossningar, läste massor och såg varenda avsnitt av Barnmorskorna. Nu måste jag nästan byta kanal när det är en förlossning på TV. Jens skrattade gott när jag sa att jag inte förstår varför man utsätter sig för det häromdagen vid middagsbordet. Då, i mitten av augusti när det stod klart att ja, bebisen ligger på tvären, nej, det går inte att vände och ja, det blir kejsarsnitt så var jag ju helt förstörd. Ett vrak. Nu är jag en glad mamma med ett supertunt fint ärr på magen och en glad dotter. Jaja, livet för en på sina egna vägar och man kan bara hänga med, det har jag i alla fall lärt mig. Planera på för guds skull, men var inte helt säker på att planerna går vägen. Filosofiskt blaha, här kommer några bilder på tremånadersbebisen:
En dreggelbild! Vardag härhemma numera, sablar vad det dregglas...
1 kommentar:
Hon är verkligen världens finaste. Jag hoppas verkligen att mina barn blir lika söta.
Skicka en kommentar