Natten... zzzzzzz...

Det blev en alldeles underbar natt. Ljuvlig. Jag somnade efter mycket om och men vid midnatt. Sen skreks det varannan timme. Vi har bytt fyra blöjor. Då skriks det ännu mer eftersom hon är helt röd och svidig under blöjan.

Vad är bäst att ge till henne nu när hon har dålig mage? Tips mottages tacksamt!

Grattis morfar!

Bara för att du flyr till San Fran över din födelsedag innebär inte att du inte blir grattad storslaget här inne. Hoppas du hade en fin-fin fölsedag i Fishermans Wharf!

Sötchock

Mitt emot vårt hus har de precis totalrenoverat lekparken. Jag hann aldrig gå dit innan de började renovera (i våras) men nu är den jättefin! Massor med gummerad asfalt i olika nivåer som är ett hav med en massa fiskar i, en annan mamma uppmärksammade mig på att de har varit så smarta att den är utformad så att man (barnen) kan leka inte-nudda-vatten. I ett hörn är det som en mini-djurpark med träfigurer utformade som en häst, en åsna och massor med hönor. Urfint! Kanske lite mer anpassat för större barn, men Molly är nöjd så länge hon får promenera runt helt ostört. Och ha på sig nya mössan och vantarna.

Under dagen har ett virus påkallat uppmärksamhet (känsliga slutar läsa nu), nu är det diarré i varje blöja och jätteförkylt. Blir nog en bra natt.

Tycker ni att min bloggfrekvens är lagom? Nähä.

30:2

Gammal. Och ful.

Skumt. Jätteskumt

Vi har precis varit och nattat Molly hemma hos mormor och morfar där hon nu ska sova två, TVÅ, nätter när vi är och firar att Kristian och Louise blir man och hustru. Ända nere i Göteborg. Ska bli så sjukt kul att få komma hem och träffa världens sötaste tjej på söndag. Bröllopet blir nog fint det också ;)

Det kanske finns en gud?

Det är Hills-maraton på MTV samtidigt som Jens är på (extra lång) innebandyträning. Om ni hör ett Estrella-ryck så vet ni varifrån. Aaaahhhhh...

Har ätit...

Blodpudding med rårörda lingon

Prinskorv med pasta och ketchup.

Är informationen om att fasen "äta själv" är här överflödig?

På plats

snökanonerna. Det är minusgrader. Snön ligger vit på marken. Nu laddas det inför säsongen. Notera också att solen alltid skiner på Vemdalsskalet. Det snöar bara på nätterna.

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii

Idag tjugofem centimeter snö och strålande sol i Vemdalen. Bäddar för en lång och bra säsong...

30:1

Idag firar vi att Jens fyller 30! Jag och Molly påbörjade firandet vid sjutiden med vacker skönsång, tänt ljus, apelsinjuice och paket en masse (bl.a. hade jag lyckats gömma födelsedagskort från Hudik och stort paket från Gävle). Kosse-kort, paket och lite naket. Varsågoda!

Mitt under paketöppningen i sängen plingar det på dörren och födelsedagsbarnet fick morgonens andra dos av skönsång. Den här gången från klanen S som hade med sig nybakde frallor.

Nu är frukosten avklarad, Molly busar med inslagningspapper och Jens är på väg till jobbet. Presentskörden so far:
- Klocka
- Skjorta
- Halsduk
- Vitlöksmojsare
- Köttmörare
- Peng från mormor
- 56-gradare (golfklubba alltså, trots att jag utryckligen sagt att det beteendet inte skall uppmuntras)
- Liten väska med golfattiraljer (se föregående present... suck)

Jag går!

Från och med igår säger vi "jajamensan" om någon frågar om Molly går. För när vi är inne så går hon. Ute? Nja. Inte lika gärna. Skyller på att det är vingligt i skorna. Eller nåt.

Same small hall, different day.Och så matvägrar jag såklart. Så då får jag sitta och pilla med maten själv för då är jag tyst tydligen. Och då kan det hända att det slinker ner lite rivna morötter utan att man ser ut som att man fått vidrigheter i munnen. Konstigt det där.

Mosterpromenad

De här bilderna är ett par... ehum... veckor gamla. Men bättre sent än aldrig. En dag i slutet av september dissade Molly vagnen, tog moster i handen och sa "nu går vi, du och jag!" Sen sa hon "schyssta shades, måste få prova!"

Mollys nästan-ingifta-moster, Linda, var också med men var lite camera-shy den här dagen. I alla fall så fikade vi och hängde i Vasaparken medan pappa och morbror Georg tog årets sista golfrunda. Sen åt vi middag, hela gänget. Vilket minne man har, det här var ju ett tag sen som sagt.

Heja oktober

Nu är den här. 30-månaden. Både jag och Jens fyller tretti. Vi velade länge fram och tillbaka gällande fest, sen rann det ut i sanden. Vi tycker väl att bröllopsfesten ska få vara Årets Fest helt enkelt. Återkommer när vi fyller 35. Då jävlar.

Molly har fått blåmärken snett ovanför båda ögonen. Någon som vet hur länge efter blåmärkena visat sig som hornen växer ut?

Molly, tolv månader och tjugofem dagar

har lärt sig krypa. Med detta inte sagt att hon kryper. Men hon KAN. Ett tag har hon tagit sig fram på rumpan, med ena benet under rumpan och det andra framför händerna, men så igår kväll så tyckte hon att det var smidigt att krypa på riktigt för att ta sig fram till soffkanten för att ställa sig upp. Det går inte fort och hon är inte nöjd under tiden (vadå, man vill ju GÅ) men hon gör't. Suck. Jag och Jens bara tittade på varandra och skakade på huvudena. Vår lilla underbara latmask. Att det skulle sitta så långt inne!

Nu håller vi på med projekt foto-i-ramar-vägg. Ska ta bilder sen när det är klart. Hela vårt sovrum har ju fått gå igenom en makeover. För andra gången på arton månader.

Just det, vi är friska nu (tack för alla krya-på-er-hälsningar). Jag är inte hungrig men smaaal!

Utmattade...

Herregud. Jens släpade ju med sig magsjukan hem från Götet i söndags. Molly började kräkas natten mot måndag. Jag började kräkas i tisdags. Molly blev bättre trodde vi, men kaskadkräktes igen i tisdags kväll. Då hade jag precis slutat kräkas. Molly hade kissat en gång på två dygn vilket betydde premiärbesök på Atsrid Lindgren. Vi satt där mellan 22 och 02. Jag skakade av feberfrossa, tröttma, utmattning, illamående, magont medan vi matade Mollsan med 5 ml vätskeersättning var 5:e minut tills hon somnade. Halv två kissade hon ett par små droppar som kunde analyseras varefter vi fick åka hem. Igår var jag INTE vid medvetande, Jens fick vara hemma och ta hand om Molly.

Vilka jävla skitdagar, har inte varit magsjuk på många många år och nu hoppas jag att det går lika många till nästa gång.

Något som är riktigt underbart är att älskade Maria och Björn fick sin lilla tjej igår kväll!!!

Helgen

Jens åkte ner till Göteborg i fredags direkt efter jobbet för att vara med på svensexa så jag och Mollsan hade helgen för oss själva. I fredags mös vi bara hemma, badade länge och somnade ovaggade. I lördags hade vi lekdejt i parken med ett helt gäng mamma-och-barn-kompisar. Supermysigt! Efter det tog vi en sväng på stan och busade med Fredrik Reinfeldt på Kulturhuset (jag ville gå fram och be om ett kort med honom och Molly men min mamma skämdes av bara tanken så jag vågade inte) innan vi checkade in på hotell "mormor och morfar". Helpension och barnpassning helt gratis, kan verkligen rekommenderas!

Molly promenerar hemma hos mormor och morfar. På två veckor har hon lärt sig att sätta sig upp från liggande, ställa sig upp från sittande, ställa sig i krypställning och släpa sig fram på rumpan. Att gå blir hon bara bättre och bättre på. Hon KAN men tycker det är läskigt. Som mest har hon väl tagit kanske 15-20 steg. Så duktig!!!

I natt vaknade vi vid halv ett av att Molly kräktes. Detta fortsatte under natten, och även lite nu på dan. Vid 11 fick jag i henne några små skedar med gröt, lite vatten och några små bitar med rostat bröd vilket hon har fått behålla nästan allt av. Nu sover hon, lilla älsklingen. Första magsjukan, det är verkligen inte roligt. Idag blir det med andra ord lite mys här hemma framför barnkanalen.

Barnomsorg

Det är ju bara att inse fakta. Ingen kan ta hand om Molly lika bra som jag och Jens. Så är det bara. Men från och med januari ska vi lämna bort henne till helt okända människor flera timmar varje dag. Jag har ångest över det här (jag har ofta en klump av ångest i magen nu för tiden, senast idag inför ettårs-vaccinationen, min mans teori är att jag inte kan leva utan ångest) och funderar massor på hur det kommer att kännas. Kanske kan det bero på att jag själv aldrig gått på dagis, med ett par korta avbrott hos en dagmamma var jag hemma med mamma och mina syskon. Dagis (pk=förskola) känns så sjuttiotal på nåt sätt, kladdiga furumöbler och avtorkning av munnar med stela, beiga engångsservetter. Jag har såklart fått det här om bakfoten, men det är sådana syner som bor i mitt inre och som jag inte har mage att implementera Molly i.

Så kom jag på det. Dagmamma såklart. Mysiga dagar i hemmamiljö. Långa promenader i Hagaparken och korvgrillning i Vasaparken. Jag har inte alls romantiserat den här typen av barnomsorg.

Någon som har någon erfarenhet av dagis kontra dagmamma (läs: förskola kontra familjedaghem)? Jag behöver tips och ideer, erfarenheter som andra kan dela med sig av.

Ruckel

Igår var vi och tittade på ett hus. Ett övervuxet hus. Ett hus som stod med tre hörn på berg och det fjärde på lera (ett hus som behövde pålas upp med andra ord). Ett hus som inte har varit i närheten av en inredningstidning. Ett hus som vi blev förälskade i. Vi vill ju renovera! Tillsammans har vi renoverat två lägenheter och nu känner vi att det både är dags att hitta ett större boende och något att sätta händerna i. Här kan vi få så att vi tiger kan jag säga...

Kom in och titta: http://www.hemnet.se/beskrivning/hemnet/505850

Hemsidor

När Molly har sovit idag så har jag suttit framför datorn och pillat med Photoshop och Dreamweaver. Jag har bestämt mig för att jag ska behärska båda dessa program hyfsat bra när min mammaledighet är slut. Än så länge kan jag väl titulera mig glad amatör. Igår gjorde jag den nya headern till bloggen med hjälp av en tutorial på nätet, inte klockrent resultat men det får duga så länge. Idag har jag fixat till vår familjs hemsida där även vår bröllopssida ligger. Om ni vill se massor av bröllopsbilder (vadå, det är bara fyra månader sen!) så kan ni kolla på www.stockhaus.nu.

För mig är det dags för sängen. Punkt nu.

På gång

Massor i huvudet nu... Tankarna far och flyger. Just nu plöjer jag inredningstidning efter inredningstidning, planerar för olika kreativa projekt, funderar på om min rumpa verkligen är platt nog för att sitta på en kontorsstol nine-to-five. Förmodligen inte.

När tankarna tröttar finns ju världens bästa unge som vill ha min uppmärksamhet under varje vaken sekund. Vi promenerar runt, är i parken, tittar på hundar, gosar med katter. Idag hittade vi en sittande tjej i sängen när vi vaknade. Ja ni läste rätt, hon är ett år gammal och har precis lärt sig att sätta sig upp utan hjälp. Om ni visste hur mycket energi och tid och ångest och oro och tårar som gått åt för att hon inte är så motoriskt utvecklad. Inga pekpinnar om detta tack, ni som varit i min sits kan nicka medstämmande, ni andra kan bara läsa vidare.

Jag har gått igenom ett par omtumlande veckor av olika skäl, nu kanske jag är tillbaka. Om det är så, så kanske ni får följa med oss i jakten på drömboendet. Snart drar den igång. Hej!