Ett år

Idag är det exakt ett år sen Jens, Molly, jag och en STOR mage flyttade in i den här lägenheten. Det skulle kunna varit igår, men även tio år sen, så mycket och ändå så lite som har hänt sen dess.


• iPhonebloggat •

Däckad

Jens har haft nåt influensaliknande i kroppen sen i måndags. Igår delade han med sig och jag däckade i soffan kl 19. Idag är jag helt nere i skiten. Ont i hela kroppen, frossa, ont i halsen och öronen, hosta. Ja vad kan man säga.


Ska på bröllop på lördag, då är det bäst för den här bacillen att ha lämnat mig.

• iPhonebloggat •

Fortsätter

Solen lockar ut oss och vi tackar inte nej.


Under tiden ligger pappa Jens hemma i nåt slags virus. Man-flu? Livsfarligt är det i alla fall.

• iPhonebloggat •

Sommarlov med bad

Vilken perfekt start på Mollys sommarlov. Vi har hängt i parken och badat i plaskdammen i timmar. Molly bara kastar sig i, bryr sig inte om att det är kallt medan Otto hissnar och drar sig för att stoppa ner benen alltför långt. Skönt att min badkruke-gen nått ett av våra barn i alla fall.


Molly är så himla fantastisk, hon hittar kompisar i alla åldrar. Helt kavat travar hon fram och börjar leka. Kastar boll, hjälper till med en liten cementblandare eller jagar runt mellanstadiebarn som tjuter av skratt. Jag satt vid kanten med Otto och hörde hela tiden: "Molly, häll vatten på mig", "Molly, kom hit och skvätt på oss". Alltså hade de dessutom frågat henne vad hon hette och hon hade väl svarat. Så häftigt att se, hon blir så stor i mina ögon. Hon är alltid sån, tar ofta kontakt med nya barn. Hon kommer väl bli konsult och expert på mingel när hon blir stor om detta fortsätter.


• iPhonebloggat •

Midsommarplanerna - de som inte finns

Vi har av ren princip tackat nej till alla hundratals - kanske tusentals - erbjudanden som rullat in om livat skärgårdsfirande av midsommar. I år bestämde vi att det blir vi fyra, en reguljär skärgårdsbåt, picknick, kanske lite glass, sol och dans runt en helt vanlig midsommarstång. Dags att visa Molly hur man egentligen firar midsommar i det här landet.

Efter mycket om och men tror jag att det bär av till Grinda imorgon. Molls är grymt peppad på att åka båt, men man kan nog säga att det är statistsikt säkerställt att den peppen kommer att avta drastiskt per minut.

Rapport avlägges senare. Kanske med bilder. Håll tummarna för sol. Och när vi ändå pratar om väder kan jag säga att jag aldrig i hela mitt liv spenderat så lång tid ute i sådant skyfall som vi fick uppleva idag. Molly, invirad i galon, ville naturligtvis GÅ SJÄLV till dagis. Och det var det värt.

Otto 11 månader

Idag blir han alltså 11 månader, vår lilla bebis som snart inte är bebis längre. Om bara en månad har han funnits hos oss i ett helt år, något vi betecknar som sinnessjukt med tanke på hur fort den här tiden har gått. Ska inte gå in på det som hänt, vill mer fokusera på vår lille kille.

Otto är såklart ett fantastiskt barn, han bidrar verkligen till vår familj med sin alldeles egna personlighet. Vid första anblicken, och när han får omges av andra barn och människor, är han alltid glad. Det är vad vi får höra; åh vad glad han är! Men si, skenet kan bedra. Frågar du mig så är han faktiskt ganska gnällig, lite arg och oerhört krävande. Jag får gärna bära runt på honom hela tiden, och för varje decimeter jag är ifrån honom växer aggressionen. Det bästa är om vi är hemma hos nån och leker, är på öppna förskolan eller t.ex. kulturhuset. Då är han sitt nöjda och glada jag. Om han gör något han inte får och man då säger ifrån (nej, Otto eller ajaj!) så börjar han gråta. Oerhört känslig liten figur har vi fått, något vi måste ta med oss och tänka på, särskilt eftersom hans storasyster inte någonsin brytt sig om tillsägelser.

Men jo, ibland så kan han leka själv och för tillfället så är han intresserad av att plocka i och ur saker ur burkar och trä på klossar på Brio-hunden Puck. Han hasade ju från sex månaders ålder och för ungefär en månad sen började han krypa. Numera ställer han sig upp mot allting och promenerar vant runt i rummen. Äter gör han helst själv och då mest vår mat (burkar funkar absolut inte annat än i fruktform), sover gör han nätterna igenom i sin egna säng men i vårt rum. Molly tycker inte att han ska ha några saker ifred men börjar nog tycka att han är lite rolig att vara med. Bara han håller sig på replängds avstånd, för någon kroppskontakt får absolut inte uppstå.


Älskade älskade fina unge. Vi tycker det är så himla roligt att du vill vara vår lillebror. Nu ser vi fram emot din första födelsedag och att du börjar gå!

Förklaring till modebloggandet

Jag provade många klänningar där på Zara som jag fotade och skickade till Jens för avgörande. Vill absolut inte att ni ska tro att jag tror att jag är nån modebloggare för det är jag då inte. Inte för att det är nåt fel med modebloggare utan för att jag inte har det i mig. Mode är inte hjärta mig.

Hur jag än förklarar blir det ju fel... Joråsåatteeee...

Allt det som hände

Vi har ju haft för oss. Inte fortfarande bakis om man säger så, det fick gå över ganska snabbt under lördagen men det var värt det för jag hade riktigt kul. En redigt kul kväll kan man sammanfatta det.

Den här klänningen hade jag. Utan byxor runt anklarna. Från Zara.

I söndags vaknade liten man med 39 graders feber. Jag tog med mig stor tjej till Kulturhuset och tillsammans hade vi en helt underbar dag (med undantag för ett redigt sammanbrott utanför Polarn o Pyret i Gallerian).

Söndagsgodis i kön till Rum för barn.

Igår fortsatte feberyran och jag kände mig helt off (jo, vi sov alla fyra i dubbelsängen den natten och jag fick platsen mellan barnen) så Molly fick vara hemma med oss. Saltkråkan - redigt bra. På kvällen gjorde jag en matlista t.o.m. den 1 juli och handlade all mat (plus blöjor och lite hygien-stuff) för tusen jäkla spänn. Hur billigt? Galet billigt.

Idag har jag lämnat stor tjej på dagis, gått upp till Fridhemsplan och köpt hylla till gästtoaletten, hängt med gnällig och trött mini-man, hämtat Molly på dagis (hon skulle krama och vinka till alla kompisar och fröknar minst tio gånger), varit i parken och köpt mat i "Cirkuskiosken" som drevs av en fantastisk nioåring, sprungit hem i ösande regn, bevittnat årtiondets åskväder på nära håll, lagat mat, tagit med mig underbar dotter och köpt beggad spark-/sittcykel av Linda K, upplevt dagens andra oväder och nu slutligen: kaffe i soffan framför SYTYCD.

Ska fyllas med saker. Kan Skanska snälla försöka bygga lite tristare badrum.
De här är ju för festliga.

Imorgon. Otto 11 månader. Whaaaat?

För nån vecka sen lärde han sig trä på klossarna på Brio-hunden.
Han gör det snabbt och jag är grymt impad.

Åh. Herre. Gud.

Sommarfest med Jens jobb igår. Har aldrig druckit så mycket champagne på en kväll. Vi hade nåt galet drinkbord där det aldrig slutade komma in stora flaskor moet.

Vi var nog en sorglig syn när vi rullade in hemma vid halv tre. Jens är fortfarande en sorglig syn.


• iPhonebloggat •

Self tan fail

Bilden får tala för sig själv.

• iPhonebloggat •

Marknadsundersöker lite

Hittade en liten klinik som utför operation/behandling av åderbråck. Ska fundera lite...


Som jag förstår det så subventioneras inte den här typen av ingrepp. Känns fint.

• iPhonebloggat •

Att åldras

Skrattrynkorna vid ögonen kan jag utan problem leva med. Men att jag vid knappa 32 års ålder håller på att utveckla ett fullskaligt åderbråck på höger vad gör mig så jävla ont. Inte fysiskt (än i alla fall) men det känns ju mindre kul faktiskt *grinar*.


Idag får sig håret en omgång toning i alla fall. Välbehövligt.

• iPhonebloggat •

Tidskonsumerande

Har sökt två jobb men jäklar vilken tid det tar. Eller satan, som Molly skulle säga.

Jens kom hem och räddade mig från haveri, nu är de i parken mina tre guldklimpar.

Hejdå guldlock

Idag fick Molly klippa sig för första gången. Hon har pratat om det ett tag, ända sen hon fick se när jag var hos frisören. Idag fick jag vara frisören. Blandade känslor detta ska ni veta.


Bonusbild. Mina fina barn!


• iPhonebloggat •

Inte så bra

Det går inte så bra för mig att uppdatera här inne märker man. Livet liksom tuffar på, som vanligt. Otto utvecklas i så snabbt tempo att han knappt hinner med själv och det vet ni nog vad det innebär. Kaos i liten kropp. Så eftermiddagarna kan bli lätt panikslagna. Matlagning och hysterisk pojk går liksom inte jämt upp.

Molly däremot går igenom en helt fantastisk period. Det känns verkligen som att vi har en nästan-tre-åring här hemma. Vi pratar och målar vattenfärger och filosoferar och funderar och pysslar och leker och röjer. Ibland en del fighter också såklart men oftast kan man faktiskt prata med henne. Inte i torsdags förstås. Då satt hon på trottoaren och tjurade och ville bara NEJ. Då satte jag mig ner på marken bredvid henne. Oslagbar min. Typ: vad i h*****e gör du mamma???

I helgen har vi tagit med barnen på restaurang. Båda vägrade sova. Det var kul. Inte. Vi har badat i plaskdamm, jag har ätit middag med annan mamma (jo, vi pratade lite barn men inte bara), köpt utemöbler till balkongen (det var ju bara ett år sen vi flyttade in) och druckit lite rosevin. Myst.

Inga bilder idag tyvärr. Kanske en annan gång!

Klagosång

Har så jäkla ont i halsen. Hatar att ha ont i halsen. Ge upp, bacillhelvete!


• iPhonebloggat •

Vad är det med ungar och vatten?

I fredags


Idag

• iPhonebloggat •

Autocorrect fail

Skulle bara berätta att jag hittat en pyjamas med korta armar och ben till Otto.


• iPhonebloggat •

Gulåblå

Idag har vi firat två av mina knattekusiner, spontanhandlat skor till barnen och haft Sverige i tankarna. Jag körde tema gul och blå på låret i form av paintball-efterdyning.


Fyra skor av fem är nya. Skolådan rensades från vinterskorna för nu får det väl ändå vara sommar?

• iPhonebloggat •

Paintball dag två

Kul. Och ja. Definitivt värt det! Bulan och blåmärket i bakhuvudet är svårt att ta bild på.

Idag

• iPhonebloggat •

En effing ärta!!!

Jag satte ett frö i lite jord för ett par månader sen och nu sitter det en himla sockerärta där och dinglar.



• iPhonebloggat •

HHHH

En solig och ledig förmiddag spenderas på 4H-gården.









• iPhonebloggat •

Svordom med fult ord här

Kanske kan denna funka...

Vi gick till parken i förmiddags. När vi kom fram insåg vi att den lille mannen slängt iväg sin snutte ur vagnen. Jag trippar hela vägen tillbaka hem och återvänder till parken UTAN SNUTTE. Vi har nu utlyst katastroftillstånd här hemma och söker febrilt på nätet efter inköpsställen. Eventuellt kanske vi kan hitta en liknande. Håll tummarna för vi överlever inte natten utan.