22 februari 2011

Otto 7 månader


Slängde fram kameran i sista sekunden. En trött son som dessutom precis tagit sig igenom en veckas influensa blir inte gladare än såhär tyvärr. Att Molly vill kramas hör inte till vanligheterna, oftast är det NEEEJ OTTO! så fort han kommer i närheten av henne. Men på sjumånadersdagen fick han sitta bredvid och titta på Baby Einstein i alla fall. Och sitter, det gör han bra nu. Däremot verkar det inte finnas så stort intresse för ålning eller krypning än så länge. Vi får kanske inga krypbebisar? Time will tell. Allting har stannat upp nu när vi varit så himla sjuka. Maten har fått vänta till fördel av helamning och nu vägrar han äta gröt helt plötsligt. Lunchburk, frukt och min blandning av fruktmos och Kesella går ner. Likaså små bitar smörgås och majskrokar. Välling är blankt nej, men det kommer vi förmodligen skippa helt ändå. I lördags började han prata "ga-ga-ga-da-da-da-ba-ba-ba" helt plötsligt och ibland när han gråter låter det "ma-ma" och då smälter man lite mycket.

Det var sjumånaderskollen det. Att tiden är ur led behöver jag inte ens nämna va?

1 kommentar:

Bettan sa...

Åh så mysigt att få kramas med storasyster :) Hoppas att ni mår bättre nu och ja man smälter när de små säger mamma hela hjärtat blir varmt :)