Besök hos barnmorskan

Idag var det dags för andra besöket hos barnmorskan, efter inskrivningen (som vi var på i början av november) är det alltid superlångt till besök två som man lägger efter ultraljudet i vecka 18. Nåväl, idag var det alltså dags. Som vanligt sitter barnmorskan med hakan i golvet efter att ha kollat mitt järnvärde, det är tydligen extremt ovanligt att man har så bra värden som jag har när man är gravid. Blodtryck bra. Sen var det dags att lyssna på hjärtat. Jag varnade barnmorskan innan att det är en livlig bebis därinne och mycket riktigt fick hon sig en match. Bebisen ville inte ligga still, så vi fick bara små skymtar av hjärtljudet. Sen tröttnade lillfis och dongade till barnmorskans manick så att det ekade i hela rummet. Både jag och Jens skrattade så att nästan tårarna rann. Till slut kom vi fram till att hjärtljuden ligger på 135. Molly låg aldrig under 150. Och ni vet ju vad de säger; höga hjärtljud = tjej, låga hjärtljud = kille. Alltså har jag ännu ett bevis på vad det är därinne. Jag kommer att bli VÄLDIGT förvånad om det kommer ut en filur utan snopp i juli kan jag säga...