Min lilla mage

Inlägg 999 i den här bloggen presenterar: le kagge á la vecka 24!

Pappa Pontus

Igår satt Molly i mitt knä vid köksbordet och busade lite (jo, bland annat sysslade vi med fjortisnöjet "att fota sig själv med lång utsträckt arm" vilket alltid får Molly på väldigt gott humör) och plötsligt fick hon syn på senaste MQ-utskicket. Satt och tittade ett tag innan hon pekade på Pontus och utbrast "pappa". Jag skrattade väldigt högt. Väldigt. Högt. Och länge.

Följetong örat

Kåvepenin funkade inte på den elaka bacillen som bosatt sig i Mollys ena öra så nu har vi fått starkare medel som skall inmundigas under sju långa dagar. Kan ni hjälpa oss att hålla tummarna för att det här verkligen kommer hjälpa? Det är inte det minsta lilla kul med en sjuk och ynklig dotter.

Fyrtio plus

Sorry för alla sjukinlägg den senaste tiden, men i natt uppmättes feberrekord på vår lilla fröken, svindlande 40.1. Idag blir det raka vägen bums tillbaka till läkaren. Nu har hon haft feber mer eller mindre konstant sen den 14 februari. Vi lär ju få göra om inskolningen till dagis sen när hon väl är frisk nog att komma tillbaka.

Sjukstuga

Sjuklingen och supersnygga mamman...

Nya mattan i lekhörnan. Vi körde en snabbvända på IKEA i fredags (stearinljusen var slut hemma) och hittade den här mattan och en likadan men med motiv från landet. Jättefina och bara 79 kr styck!

Ännu 100% ovetande

Har precis öppnat datorn och vet absolut noll om vad som hände i den där musiktävlingen som under alldeles för många veckor plågat oss ointresserade. Igår strax efter åtta slösurfade jag in på Aftonbladet och det skulle jag ju inte ha gjort, det var spaltmeter om livesändningar minut för minut, livebloggande, live-blaha... Istället tittade vi på fredagens På Spåret och senaste avsnittet av Lost. Sen somnade jag nästan i soffan.

I natt fick Molly hög feber igen. Suck, det känns som att det här aldrig kommer ta slut. Vi skulle åkt ut till Ljusterö och firat Jens farmor som fyller jämnt idag, istället får Jens klara sig själv. Sista dagen på penicillinkuren mot öroninflammationen idag, så Jens får väl åka tillbaka till läkaren med sjuklingen imorgon. Det är ju helt sjukt att hon bara haft enstaka dagar utan feber sen den 14 februari.

Vattenlek

Det blir vatten precis överallt, det fylls och töms ur tvättbollen (nöden har ingen lag) och en och annan klunk ljummet vatten åker ner i magen. Urk. Men roligt är det! Vi kan med lätthet stå i en halvtimme och då blir det högljudda och hysteriska protester efteråt ändå.

Mano

Jag är manodepressiv enligt min hobbypsykolog till make. Kan inte hjälpas när man är född i vågens tecken. Skyller på mamma och pappa.

Dålig dag

Började med att jag satt i väntrummet hos barnmorskan klockan 9. Två veckor för tidigt.

Molly har öroninflammation.

Jag mår kasst.

Det blir nog inget Dubai. Eller Mexico. Eller Aruba.

Taggad, peppad och sugen!

Nu händer det stora saker i vår lilla familj ska ni veta! Jag är i desperat behov av sol och värme just nu så jag lyxshoppar resor på nätet så det bara står härliga till. Det är karibiska drömmar på Aruba, all inclusive på Dominikanska eller femstjärnigt i Mexico... Till slut landade jag i Dubai. Relativt kort resa, lyxhotell på rea, långa stränder, varmt vatten. Jag och Jens var i Abu Dhabi i maj för fyra år sen och blev faktiskt väldigt förtjusta i konceptet. Då hade vi 46 grader i skuggan på dagarna, det vet jag inte om jag pallar med en 18-månaders i släptåg men kanske 30? Åh, jag vill! Jag vill! Om allt klickar med Jens nuvarande jobb och det nya (!) så åker vi nästa vecka.

Dags att utnyttja de otroligt generösa bidragen till bröllopsresa vi fick den 2 maj förra året!

En bra lördag á la familj

Liten tjej som gör sitt bästa att hålla tröttheten borta när hon hjälper moster flytta. Väl nere i vagnen var det en utbyting som gjorde entré och som skrattade och pratade hela vägen hem. Jaja.

Hemma, leker med pusselbitarna, kanske sjunger en sång, berättar en rolig historia...

... spexar med en ballong. Alla skrattar såklart.

Sen bjussade mormor och morfar på sjuhelsikes smarriga lammfärsburgare. Tack!

Den där damen som ni såg på bilderna där uppe, det är samma dam som sovvägrade denna kväll. Först vid halv tio gav hon upp sina tröstlösa försök att inte sova. Då satte vi på Bröllopsfotografen, och jag måste säga att den nästan är lika bra som Smala Sussie. Inte fullt lika urflippad och galen men ändå kul och bra. Den där Malmros kan han. Vi snittade på 2,5 vuxna filmtittare igår kväll. Tydligen är vår soffa sov-vänlig. Eller så är vi tråkiga. Ingen som vet.

Kaggen

Bilderna nedan visar samma mage, tagen med några sekunders mellanrum. Visst är det märkligt att den kan se så olik ut bara man drar ner tröjan. Utan tröja känner den sig naken... exposed.

Lilla Kurt, vem är du som bråkar med mig såhär?

Fyra månader kvar

Den 6 juli är lilla mini beräknad att titta ut till oss utanför magen, det är alltså fyra månader kvar idag. Är i vecka 23 och jag som var så duktig på att ta magbilder (nästan) varje vecka förra gången har tagit max fem under den här graviditeten. Har redan dåligt samvete för hur mycket mindre fokus det är på mini jämfört med Molly, hur ska det då bli när h*n har tittat ut? Nåja, det är väl samma dilemma som alla ställs inför när syskon kommer till världen. Bebisen i magen beter sig fortfarande som en vilde, det är lugnt i magen max 20 minuter åt gången. Vaknar jag på natten, ja då dröjer det inte mer än en minut så är det full fart igen.

I övrigt, förutom avsaknad av hormonrand på magen och det faktum att magen är spetsigare och rundare, liknar den här graviditeten den förra ganska mycket. Jag får redan ont i nedre delen av magen när jag är ute och går, det enda som hjälper är att sakta ner så mycket så att tanterna med rullator suckar åt mig när de vaggar förbi. Jag har haft lite halsbränna men nu var det *tack och lov* nån vecka sen den besvärade mig sist.

Jag har gått upp sju kilo sen innan jag blev en preggo. Detta är egentligen ganska lite men efter den förra skaffa-barn-historien när jag gick upp över 25 kilo har jag fått lite viktnoja. Det var ju lätt som en fjärt för mig att gå ner alla dessa kilon plus några till förra gången men med den turen man har så lär ju massor sitta kvar efter den här gången. Så. Viktnoja ventilerad, nu ska ni slippa höra det igen.

Det var här det skulle in en magbild. Kanske snart?

Drömhund

I natt drömde Molly om en hund, vo-vo-vo-vo-vo lät det från henne. Mmmm, vovve svarade pappa. Mmmm, svarade Molly och somnade om. Har ni hört något roligare?

Sjukstuga och tofspremiär

Sådär. Nu har hon fått behålla en rostad macka som hon åt till mellis och nu ikväll åt vi lite fiskbullar och äpple. Nyinköpt majsvälling ligger i magen och skvalpar, får väl se om det vänder upp igen nu när hon somnat. Man vet aldrig.

Hon kan ha tofs nu och helt plötsligt förvandlades den lilla tjejen till en stor flicka. Det är bara nappen som drar ner henne till småbarnsnivå (när man är sjuk får man ha napp heeela tiden om man vill. Och det vill man).

Kräks

Så fint. I går kväll vid 23 kräktes Molly ner hela sig själv, halva mig och delar av vår säng. In i duschen med hela familjen, Molly skrikandes för full hals såklart. På med lite rena kläder och sen tillbaka i sängen. Natten har varit lite orolig (Molls har i princip sovit PÅ mig) och den har även resulterat i en redig feber. På morgonen verkade hon ändå piggare och eftersom hon har fått behålla nattens extrema vattenintag så fick hon lite yoghurt, proviva och några majskrokar till frukost. Som kom upp för 20 minuter sedan. Nu sover hon igen, lilla sjuklingen.

Sist det här hände (i slutet av september) så började jag kräkas vid 14-tiden. Ser fram emot vad denna härliga dag bär i sitt sköte.

När hände detta?

Jag kan inte förstå att vår lilla bebis är ett barn nu. Ett riktigt barn som går på dagis, pekar på allt, vill veta nya saker, vad heter det? - hur låter den? Vinka ("nka"), säger hon på morgonen när jag ska gå och vi vinkar till varandra. "Naaaa, naaaa" går hon och pekar upp på köksbänken där nappen ligger. I badrummet ska halsband provas och diadem på och av. Sliter ner våra slarvigt slängda kläder från pallen, drar fram den till handfatet och ska upp och tvätta händerna eller borsta tänderna. När man tvättat/borstat klart enligt mamma och pappa förvandlas den lilla vattenjungfrun till ett monster som handlöst slänger sig på golvet och skriker så krokodiltårarna sprutar. Så mycket känslor och enorma mängder vilja. I tid och otid ska man sjunga med henne. Hon kan nu rörelserna till Imse vimse spindel, I ett hus vid skogens slut..., Huvud, axlar, knä och tå och så måste man avsluta med Björnen sover. Hon är så full med liv och energi och vår stora tjej, att titta på henne och försöka förstå att hon har kommit från oss, till oss

För nästan exakt ett år sen, fikapaus i skidspåret

Nyvaxad

Vaxad är slang för vaccinerad, det visste ni väl. Idag fick Molly MRP-vaccinet och dessutom en fet OK-stämpel i rumpan på 18-månaderskontrollen. Hon visade var magen, öronen, näsan och öronen var, ritade med en krita (duh, lätt som en plätt ju), staplade klossar om och om igen och var alldeles bedårande. Själva sprutan gick också jättebra, två sekunders gnäll och sen fångade såbubblorna all uppmärksamhet. Grymt.

(Allt detta har jag fått beskrivet för mig då jag av princip vägrar att vara med på vaccineringarna. Får handsvett bara jag tänker på det. Är inte spruträdd själv men avskyr/hatar/ogillar starkt när någon annan avsiktligt skadar mitt barn. Nej, det är inte diskuterbart. Skada är ordet).

Tiger-humor

Stackars Tiger. Först nu, fyra månader för sent, kommer iPhone-appen han så desperat hade behov av. Funderar på att ladda ner den, ibland kan man ju ångra sina heta sms. Nej, mitt liv är nog inte spännande nog. Nu ska jag googla "iPhone apps toddlers". Passar min livsstil bättre.

Ett och ett halvt

Tänk att du funnits hos oss i arton månader. Ett och ett halvt år. Lilla underbara boll-troll, vad skulle vi göra utan dig?!?