Upp som en pannkaka och ner som en sol

Jag och Molly startade dagen med att bli riktigt osams. Vi är sällan så osams, och ofta går det över fort men idag kände jag hur kinderna blossade av frustration halva promenaden till dagis. Sen såg vi både tunnelbanan och en ambulans (med sirenerna på) och då tinade vi båda upp tror jag. På förskolan hade allt varit jättebra och jag och Otto var på premiärbesök på öppna förskolan här på holmen vilket var helt magiskt. Innan jag gick och hämtade Mollymonstret tog vi en långpromenad i vårsolen och laddade för en eftermiddag i parken som kom av sig när Molly bajsade och blev lite ledsen så vi gick hem och hade picknick i hennes rum istället och lekte med Lego (världens längsta mening).

Molly gillar photobooth

Ikväll är vi tre små solokvistar hemma, vi har badat och ätit fiskbullar, ritat och tittat en stund på Hitta Nemo och bara haft det så himla harmoniskt. Inget bråk och inget gnäll.