Förlossningsrädda män

Att KI kan lägga pengar på en avhandling om huruvida profylax kan hjälpa förlossningsrädda män bevisar ju vilken prioritet kvinnosjukdomar har inom forskningen. Ta fram ett vettigt preventivmedel för kvinnor istället.

Och vadå "förlossningsrädda män". Vilket jävla skämt.

• iPhonebloggat •

Tröttsamt

Är så oinspirerad efter tre dagar inomhus så det får bli ett inlägg om hosta. Igår började vi inhalera med nebunetten (aioromir och pulmicort) igen efter ett uppehåll sen maj. Inte blev hostan bättre för det, tycker snarare att det är värre idag. Vilket ju känns tryggt. Bricanylen är slut, mollipecten gick ut för ett år sen och noskapin är ett skämt. Vad biter på hosta egentligen? Vi har ju whiskey i barskåpet förstås...

*frustrerat och uttråkat avgrundsvrål här*


• iPhonebloggat •

Tecken på att det börjar bli smått långtråkigt att vara hemma från dagis

Pappa kommer hem tidigt från jobbet.
- Molly, vill du följa med till Ica?
- Jaaa, vad loooligt!



• iPhonebloggat •

TV år 2010

Alla dessa fyra är involverade när Molly bestämmer sig för att titta på en dvd-film. Jag får huvudvärk varje gång.


• iPhonebloggat •

Träning

Idag tränar vi på att sitta. Molly vaknade med lite feber igen så vi håller oss lugna. Hur ska vi aktivera oss?!?



• iPhonebloggat •

Status i stugan

Än så länge har Mollsan varit feberfri. Hon hostade mycket i natt men idag känns även det som ett minne blott. Idag har vi tokmysigt inne, man får ju rysningar bara man tittar ut genom fönstret. Bullerbyn, stoppa i diskmaskinen och göra pannkakor har varit förmiddagens aktiviteter. Nu sover båda kidsen så jag funderar på om jag ska 1) sova eller 2) duscha... Blogga ligger inte på listan som ni ser.

Cold as fire baby, hot as ice

Molly dårå. 39,3 och tokhosta. Jättetrist. Nu kör vi sjukstuga ett par dar och hoppas det är övergående, är inte sugen på onda öron och andra tråkigheter. Och så fortsätter vi med det positiva tänkandet och gör detta till en bra vecka. Trots allt.



Snart är vi tillbaka i lekparken!

• iPhonebloggat •

Förortsbetongen

Har varit ute i Vällingby och hämtat nya linser. Det sista paret rök med i ögononflammationen. Passade på att prova nya glasögon, de jag har ser varken bra ut utifrån eller inifrån. Lutar åt nåt sånt här:



Kiss eller bajs? Bra eller anus?

• iPhonebloggat •

Godmorgon!

Det här ska bli en bra vecka!



• iPhonebloggat •

Nostalgitripp

För tretton och ett halvt år sen satte jag mig på ett plan i Twin Falls och sen den dagen har jag inte satt min fot i Idaho. Häromdagen reconnectade jag på Facebook med en vän från den tiden och oh my. Jag är lycklig. Så många minnen och så många känslor. Ett tufft, roligt, utmanande, förtjockande år i världens vackraste skidort. Mycket är väl jobbigt när man är blott 16 år gammal, att ta sig an livet på andra sidan jorden i både oväntad och oönskad ensamhet gjorde det inte lättare. Jag har länge tänkt skriva ihop nånting om mitt år, främst för att jag gång på gång blev så oerhört sviken och bortglömd av EF som jag åkte med. Skulle vilja vara ett litet horn i sidan på den skitorganisationen. Laddar för det.

Nu lördagsmys!

Om sömnen

Jo. Jag tog fighten där i början av veckan. Inget småsnuttande på småtimmarna. Efter minimalt med protester har Otto nu återgått till sitt vanliga sömnschema med ett speciellt undantag. Väldigt delikat. Otto är nämligen sparsam med bajseriet, och natten innan det (så att säga) släpper lös så blir han väldigt orolig. Men det vanliga är att han somnar vid 19 och sen vaknar för mat vid 02-03 och vid 06-07. Helt okej för mig. Vuxenproblemet i vår familj är nattsudderiet. Hur svårt ska det vara att gå och lägga sig?!?

Om igår

Herregud. Jag var helt ur balans. Jag kände mig liksom inte harmonisk för fem öre. Att Otto var (nu ska jag inte säga omöjlig) ehhh... omöjlig (!) att få nöjd gjorde liksom att isberget tippade över. Droppen var nådd. Det var kakan på moset. Ni förstår. Eftersom jag är en mogen 31-åring fick en metallpall ta smällen vilket ledde till att jag senare på kvällen fick frossa och sån obeskrivlig smärta i foten att jag nästan var på väg till akuten. Som sagt väldigt moget.

Efter en underbar kväll i en skön soffa i Bromma snodde morbror Jojje och moster Linda åt sig Molly (planerat sen lång tid tillbaka) och jag tog mina pojkar och åkte hem. Idag fick Molly åka både tunnelbana och spårvagn innan hon kom hem till oss nöjd och glad. Ikväll har vi sjungit, dansat och lekt med vatten.

Allt är, som man säger, glömt och förlåtet. Men vissa dagar skulle man bara vilja radera ur historien. Typ igår.

Ska det vara såhär?

Bara undrar.


• iPhonebloggat •

Du har inga väggar men en Kawasaki i vardagsrummet

Du kan inte köpa mat till dina barn men du bryter ihop när du måste sälja kawasakin.

Idiot.

• iPhonebloggat •

Woohoo!

Har ätit indisk mat, varit på bio och druckit vin på East. Najs.

Fnas fnas

På vintern borde man döpa om nylonstrumpor till engångsstrumpor.

Det står en man i köket...

...och lagar gulaschsoppa*. Efter att ha läst en fasansfull följetong om denna anrättning har jag inte direkt skuttat av glädje över tanken att tillaga den. Jens har inte läst de här inläggen så han vet inte vad som väntar. Faktum är att jag inte var överförtjust i förra veckans matkasse, och efter att ha tjuvtittat (och tjuvätit) på nästa veckas kasse skuttar jag inte direkt av längtan heller. Men eftersom konceptet ändå slår alternativet, d.v.s. att planera, handla och släpa hem middagar så stannar vi med Lina ett tag till**.

* precis som att det skulle vara ovanligt att det är mannen som regerar i köket i detta hem
** i alla fall om de kan göra en paus i det extrema missbruket av palsternacka

En era går i graven

Min vardagslyx. Savon de Marseille. Har kört samma smak i evigheter men idag köpte jag en ny. Oprovad. Det är så spännande så ni anar inte.


Arkiveras under avdelningen värdelöst vetande om ytligheter.

• iPhonebloggat •

Jo, det där med att sova

Vår son. Ottomanen. Han började ju sova pass på uppemot sju-åtta timmar när han bara var ett par veckor gammal. Precis som sin storasyster gjorde. Utåt sett var jag ju väldigt ödmjuk inför detta och ba: jaja, man vet ju aldrig vad som kommer hända, man får ju ta en natt i taget. I mitt lilla huvud däremot hoppade en glad liten figur runt och tjoade "vi har fått ännu ett sovbarn!! vi har fått ännu ett sovbarn!! vi har fått ännu ett sovbarn!!" Och så vidare. Vad som hände var att Otto tog fram en liten revolver och bara helt brutalt dödade den där lilla figuren med ett gäng skrikande skott. En typisk natt börjar med att han somnar (helt själv, so far so good) runt 19-tiden. Sen sover han till midnatt ungefär. Det är nu festligheterna börjar! Matparty varannan timme fram till klockan sex för då är det "GODMORGON nu SKRIKER jag tills jag får komma upp ur den här HELVETESSÄNGEN". För er som kan räkna subtraktion innebär det att vintertid är lika med morgon klockan fem. FEM! Ni förstår ju hur kul vi har det. Och ni förstår ju att jag måste ligga i sängen och sova om 13 minuter för annars är jag död imorgon.

Allvarligt talat så är det snart dags för avvänjning av det här beteendet. Anledningen till att lillebror kommit undan med det i ungefär två veckor är att jag varit så dyngtrött på natten så jag inte ens har reflekterat över vad klockan är och istället för att pluppa in en napp pluppat in en tutte. Så nu är han van vid att äta ofta. Ibland skjuter man sig jävligt bra i sin jävla fot.

Klistrigt

Jag visade Molly att såna där magic stickers fastnar på glas så nu har hon haft att göra ett tag. Och så räknar hon: åtta, nio, tolv.


Vad leker ni med efter dagis? Pysslar? Jag är urusel på att hitta på kul saker och Molly är ibland jättetrött på sina leksaker. Med tanke på ert engagemang i concealer-frågan (tack alla fina!) så väntar jag mig en storm i kommentarsfältet nu.

• iPhonebloggat •