Sen fick jag en tjockis-chock så jag fick med mig min lata man ut i skogen där vi körde lite tabata-intervaller. Bara två kilometer men det var när potatisen var i ugnen och barnen var hungriga. Och tusen andra bortförklaringar. Skönt att mjukstarta i alla fall.
Ja vi får väl se, det här kanske blir ett enda lite avbrott i lateriet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar