För ett par veckor sen kunde vi bjuda in alla som önskade på en riktig vattkoppsbuffe. Den här veckan serveras ögoninflammation. Det är sonen som bjuder.
Någon?
Inte?
Hallå?
• iPhonebloggat •
30 januari 2012
Blocket Jobb
Är det om man inte vill ha ett nytt jobb, utan nöjer sig med ett bättre begagnat?
• iPhonebloggat •
• iPhonebloggat •
28 januari 2012
Den här killen
24 januari 2012
Solresa någon?
23 januari 2012
Otto 1,5 år
Igår fyllde Otto 1,5 år och eftersom det här från början var en gravidblogg som blev en Molly-blogg men som av någon anledning aldrig riktigt blev en Otto-blogg tänkte jag ändå dedikera en liten kvart åt vår lillebror. Han som faktiskt fyllde 1,5 år igår.
Otto, vårt lilla monster. Han som först vägrade komma ut i världens varmaste juli 2010. När han var fyra veckor gammal flög han till Mallis med hela klanen (och sen dess har han varit i Spanien ytterligare tre gånger men det är en helt annan historia).
Livet började med semester men fortsatte i vardagen med att hämta och lämna Molly på dagis. Ganska snabbt visade han sitt temperament och sin otålighet. Det enda som dög var i mammas famn och jag kan räkna stunderna han softat i sin egna lilla värld. Osoft, är ett bra ord. Det som funkade bra var att sova, både dagtid och nattetid. Vilket nog var räddningen.
Jag såg hans ilska som en fas. "Det blir nog bättre när han lär sig ta sig fram", sa vi här hemma. Det blev det inte. "Ja, men han vill ju kryyyyypa". Det ville han nog men han blev inte gladare. "Han vill ju kunna gå. GÅ!" sa vi sen. Och gick gjorde han, och argare blev han.
Så jag gav upp hoppet om att vi skulle få en till soft rackare. Otto är född med temperament och jag kommer väl få ha honom på höften tills han flyttar hemifrån. Jag kapitulerade. Men så hände det magiska när han var drygt 17 månader. Det magiska stavas dagis. Helt plötsligt gillar han att vara hemma och leka. Han kan sitta och pyssla i lugn och ro här hemma, skrota runt lite, softa (!), plocka med lite saker, leka med dockan och köra med bilarna.
Så här är han. Vår lilla dagiskille. Ett och ett halvt år. Vinkar, pekar på kroppsdelar, älskar att dansa (Televinken, bästa!) och börjar formulera sitt eget språk. Han säger mamma, babba, tack tack, katt, hej, glass. Men mest mamma. "Otto - kan du säga Molly?" -mamma! Molly och Otto är det fortfarande hatkärlek mellan. De kan skratta tillsammans, jaga varandra och busa men det vänder fort som blixten. Otto försöker bitas ibland (mitt värsta) och Molly puttas. Men det blir mer och mer kärlek och mindre hat... Går ju åt rätt håll.
Kan sammanfatta de senaste 1,5 åren som den jobbigaste perioden i hela mitt liv. Tålamodsprövande. Frustrerande. Och lite inlåst. Jag har aldrig varit så trött och jag har aldrig känt mig så komplett. Men framtiden känns så himla positiv, det här att vi har börjat jobba och barnen gillar dagis så mycket har verkligen fått mig att må SÅ mycket bättre. Vi gjorde det! Vi fick två fina barn och nu kan jag på riktigt säga att det är ROLIGT! Otto - vi älskar dig så himla mycket och du är verkligen de 25% som vår familj saknade.
Otto, vårt lilla monster. Han som först vägrade komma ut i världens varmaste juli 2010. När han var fyra veckor gammal flög han till Mallis med hela klanen (och sen dess har han varit i Spanien ytterligare tre gånger men det är en helt annan historia).
Livet började med semester men fortsatte i vardagen med att hämta och lämna Molly på dagis. Ganska snabbt visade han sitt temperament och sin otålighet. Det enda som dög var i mammas famn och jag kan räkna stunderna han softat i sin egna lilla värld. Osoft, är ett bra ord. Det som funkade bra var att sova, både dagtid och nattetid. Vilket nog var räddningen.
På GranCan, 8 månader |
1-årsdagen i Spanien |
Så här är han. Vår lilla dagiskille. Ett och ett halvt år. Vinkar, pekar på kroppsdelar, älskar att dansa (Televinken, bästa!) och börjar formulera sitt eget språk. Han säger mamma, babba, tack tack, katt, hej, glass. Men mest mamma. "Otto - kan du säga Molly?" -mamma! Molly och Otto är det fortfarande hatkärlek mellan. De kan skratta tillsammans, jaga varandra och busa men det vänder fort som blixten. Otto försöker bitas ibland (mitt värsta) och Molly puttas. Men det blir mer och mer kärlek och mindre hat... Går ju åt rätt håll.
Kan sammanfatta de senaste 1,5 åren som den jobbigaste perioden i hela mitt liv. Tålamodsprövande. Frustrerande. Och lite inlåst. Jag har aldrig varit så trött och jag har aldrig känt mig så komplett. Men framtiden känns så himla positiv, det här att vi har börjat jobba och barnen gillar dagis så mycket har verkligen fått mig att må SÅ mycket bättre. Vi gjorde det! Vi fick två fina barn och nu kan jag på riktigt säga att det är ROLIGT! Otto - vi älskar dig så himla mycket och du är verkligen de 25% som vår familj saknade.
16 januari 2012
Förtydligande
Overallen och skorna är till salu. Lägger upp dem på blocket nu men om nån av mina fyra läsare känner sig intresserad så kommenterar ni bara här. Skor 200 och overall 150. Paketpris 300. Hade jag tänkt mig.
Otto har andra vinterkläder som han får använda efter helgen om han spelar bättre på nästa match.
Otto har andra vinterkläder som han får använda efter helgen om han spelar bättre på nästa match.
Köpa?
Vinteroverall storlek 80 från Varför/Därför. Molly hade den första vintern på dagis. Jättefint skick!

Sorel-kängor storlek 24, 13 cm. Klarar svinkalla dagar. Ser knappt använda ut.

Anledningen till att vi säljer dem är att Otto spelade för j***a dåligt på sin innebandymatch i helgen så nu har vi bestämt att han ska klara resten av vintern utan ytterkläder.
• iPhonebloggat •

Sorel-kängor storlek 24, 13 cm. Klarar svinkalla dagar. Ser knappt använda ut.

Anledningen till att vi säljer dem är att Otto spelade för j***a dåligt på sin innebandymatch i helgen så nu har vi bestämt att han ska klara resten av vintern utan ytterkläder.
• iPhonebloggat •
15 januari 2012
13 januari 2012
Fredagskärlek
Det är något visst med fredagar. Man jobbar för fullt innan lunch; ringer samtal, fixar veckans surdegar, skriver ut, attesterar fakturor, stämmer av, beslutar saker. Allt med ett leende och en kopp kaffe i handen. Fredagsfika och sen fixa det sista innan man sätter sig på tuben.

Nu ska jag försöka tvinga hem två barn från förskolan. Angenämt problem! • iPhonebloggat •

Nu ska jag försöka tvinga hem två barn från förskolan. Angenämt problem! • iPhonebloggat •
12 januari 2012
Vad vi firar?
09 januari 2012
Om att skapa trygga barn
Förra sommaren när Molly precis fyllde 2 år så flyttade vi, bytte dagis och fick en lillebror. Inom loppet av ett par veckor.
Nu tar vi det lite lugnare med Otto så han behöver bara flytta ut ur vårt rum (och in till syrran) samtidigt som han börjar på dagis.
Kul. Det var tydligen dagens uppdatering. Vill ni lyssna på Beyonces bebis som skriker? Pappa Jay-Z har skrivit en låt till bebben och i slutet hör man lilla Ivy Blue gapa. Sött!
Nu tar vi det lite lugnare med Otto så han behöver bara flytta ut ur vårt rum (och in till syrran) samtidigt som han börjar på dagis.
Kul. Det var tydligen dagens uppdatering. Vill ni lyssna på Beyonces bebis som skriker? Pappa Jay-Z har skrivit en låt till bebben och i slutet hör man lilla Ivy Blue gapa. Sött!
05 januari 2012
En stor dag
02 januari 2012
Värmebölja i Delsbo
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)