Fredag!

Så härligt med fredag, men veckorna kunde gärna gå lite långsammare... Idag har vi gått långt. Igen. När vi klev utanför porten trillade stora, vita, tunga snöflingor ner från himlen. Vid Slottet började solen spricka igenom och resten av dagen har solen värmt från en klarblå himel. Vårkänslor till tusen. Jag tittade in hos guldsmeden på Söder och fick pris på en likadan ring som jag redan har men med svarta diamanter. Är helt inne på det nu, förmodligen går vi in och beställer den imorgon (tydligen går guldpriset upp varje vecka så det gäller att slå till hyfsat fort, man blir ruinerad nog som det är). Gravering av både ny ring och våra gamla ingår, likväl rhodinering och uppfräschning av förlovningsringarna. Toppen!

Vi premiärfikade/lunchade sen på Ljunggrens i Brunogallerian (shit vad najs det är där, dock får de minuspoäng för att de bara hade TVÅ barnstolar). Sen gick vi en sväng förbi Åhlens och min promenadkamrat köpte ett par skor som hon ska ha på sitt bröllop :) På väg hem svängde jag in på Stinas bageri och inhandlade socker i form av bullar. Jens jobbar hemma idag så nu sitter vi här med varsin laptop och lyssnar på liten Molly som sjunger med till Pippi på de sju haven!

Går den att få i svart?

Ja, självklart!

Sen blev det bättre

Fast å andra sidan kan en dag som börjar så dåligt inte bli sämre direkt. Jag gjorde ett aktivt val där imorse när Molly gnällde som värst och det osade svartbränd müsli i hela lägenheten att jag inte skulle låta det förstöra min dag. Ett mycket moget och överraskande beslut. I vanliga fall hade jag börjat gråta och betett mig som en barnunge... Vi tog oss ut i vädret, som blev soligt, och gick med de andra mammorna längs hela Drottninggatan som värsta sortens barnvagnsmaffia för att gå på Kulturhusets utställning 0-1. Jag och Molly var ju mäkta imponerade förra gången, och jag kan fortfarande inte säga att det är det bästa jag har sett. Men det är ju lugnt, mysigt och vitt så det får väl betyg godkänt antar jag.

Efter lite obligatoriskt fika stoppade jag ner en övertrött bebis i vagnen, tågade in i det stora varuhuset på två bokstäver och shoppade lite födelsedagspresenter till en kille som snart fyller år. Hjärta dig!

Dassig start

Vaknade med huvudvärk. Igen. Jag har till och från haft huvudvärk i olika magnitet i flera veckor nu. Den här smög sig på igår mitt på dagen och kommer förmodligen att försvinna tidigast imorgon om jag känner min knopp rätt. Dagens huvudvärk ligger nog på en 4 av 10. Häromveckan räckte inte skalan för att gradera hur ont jag hade. Vet inte vad som är fel, blir galen. Dessutom så är Molly extremt gnällig just nu, ingenting duger, vilket inte är välgörande för huvudet kan jag tala om. On top of this så står en sönderbränd plåt med müsli i köket just nu, helt oätlig. Vilket innebär att jag inte har någon frukost att äta. Hade inte Jens ätit mackor halva nätterna så hade situationen varit något annorlunda. Får väl rota fram en gammal knäckemacka eller nåt. Vilken jäkla pruttdag.

Lek med nappen

Igår låg både Molly och jag på golvet; hon med nappen och jag med kameran. Man får ta löjligt många bilder för att lyckas producera ett fåtal som är riktigt bra. Jag lekte lite med fokus och försökte fånga Mollys intresse och lek med nappen. Sen öppnade jag Photoshop och titta här:

Väldigt amatörmässigt, men jag håller fortfarande på och lär mig. Fotomodellen kan jag inte klaga på i alla fall!

Träningsskämt

Onsdagar är träningsdag. Nu börjar ni lära er mitt veckoschema eller hur?!? Jag vadade iväg till Stadion som jag brukar göra, såg på schemat imorse att det är en ny tjej som ska hålla det här passet framöver. Kul! tänker jag eftersom jag alltid ska vara så jäkla positiv. Vi kommer dit, fixar iordning allting med stepbrädor, mattor och vikter. Instruktören kommer och har med sig sin lilla bebis som jag såklart också tycker är så kul så. Passet börjar, och här ska man tillägga att alla SatsBaby-pass i hela Sverige (kanske t.o.m. i hela världen, vad vet jag) är exakt likadana, vilket innebär att om man har varit på ETT sånt pass innan så kan man det utantill, även om man är en koordinationslös gorilla. Det var bara ett par problem idag; instruktören hade inte fått träna på passet innan, hon kunde inte läsa sina egna fusklappar, hon hade aldrig någonsin varit på ett step-pass och hon hade NOLL taktkänsla. Jag gick därifrån utan att ha svettats en droppe. Och jag kommer inte gå dit igen förrän de har bytt instruktör.

Gått långt

Tisdagar är promenaddag med mammagruppen. Vi brukar frekventera Hagaparken som bekant, men idag gick vi genom snömodd och slaskiga vattenpölar (yuk...) till Tekniska Museet istället. Där lunchade vi med våra busfrön som börjar bli så himla stora nu. Det känns som det var igår som de låg i sina vagnar och bara existerade, med enstaka besök uppe i luften för att få lite mat eller en ny blöja. Nu åker vissa sittvagn (inte Molly riktigt än), sitter i barnstolar och äter fast föda. Helt galet, vart tar tiden vägen??? Tekniska hade riktigt bra lunch, med bra plats för barnvagnar, många barnstolar och ett rejält skötbord! I rummet bredvid hängde sportlovslediga ungdomar (ungdomar är ett roligt ord, ett vuxenord) på Dream Hack.

Nu verkar Molly tro att det är natt, för en och en halv timme sen var hon så trött så hon skrek i falsett (det är hennes tecken på trötthet, galningen) och somnade med snuttisen över ögonen. Nu har hon ploppat nappen (det är hennes tecken på att hon sover hårt). Det var inte det som var meningen lilla Boll-Troll, du skulle ju bara sova en liten stund! Vi får väl se hur det här går...

Bekräftat

I natt drömde jag att jag var i en kyrka. Kungen var där. Och Victoria. Sen vaknade Sverige till nyheten att Vickan och Daniel kommer bekräfta sin förlovning idag och att det blir bröllop 2010. Är inte det skumt? Jag har nog aldrig drömt om varken Kungen eller Victoria förut (men jag har som sexåring mottagit svenska fanan av honom på Skansen, som vuxen ätit middag med honom två gånger och haft ett jättetrevligt samtal med Silvia, men det är en annan historia).

Det här är inte första gången jag drömmer om saker som visar sig dagen efter; det har varit flygkrascher och allt möjligt. Förmodligen en slump; det är ju ändå vanligare att jag drömmer sånt som INTE slår in. Men det är roligt ändå!

Avbockat

Nu har vi fått bekräftat från barnvaktsfamiljen på vårt bröllop. Det känns hundratio procent tryggt! Lilla söta älskade Molly, gud vad jag kommer sakna dig den natten. Men en natt ska jag väl överleva. Eller?

Det gick!

Molly somnade tydligen efter närmare 40 minuters gråt och klagan. Jobbigt för Jens såklart, det är påfrestande att hålla sig lugn med en hysterisk bebis i örat, men hon måste lära sig att pappa går minst lika bra som mamma när man ska sova.

Jag handlade mat och annat behövligt. T.ex. toapapper och hushållspapper. Har förbjudit Jens att köpa någonting annat än Lambi (det är på riktigt, jag kommer ALDRIG att köpa sånt där brunt papper) men nu gav jag vika för Edet. Jag ångrar mig redan. Från och med nu - aldrig något annat än Lambi.

Sätter punkt

Ikväll ska vi göra ett experiment vid läggdags, Molly vägrar nämligen bli lagd av Jens.

Såhär brukar vi göra: jag ammar henne i ett dunkelt sovrum, sen lägger jag ner henne när hon nästan sover. Molly ligger och gnyr, viftar med armarna, gnuggar sig i ögonen och pluppar ut nappen. Lite nappiploppande, vaggande, vyssjande och sjungande senare smyger jag ut ur sovrummet. Sen blir det två till fem turer tillbaka in i sovrummet för att ploppa in nappen igen och igen och igen... Om Jens försöker ta över vid något av dessa moment blir Molly galen. Helt hysterisk! Det går bra så länge hon inte ser att det är Jens, men om han säger något eller om hon öppnar ögonen så bryter helvetet lös. Vi gjorde ett pinsamt tamt försök till övergång förra veckan men gav i princip upp innan vi startade. Nu ger jag mig inte! Efter lite pepp från mammagruppkompisarna idag inser jag att det bara är att stå på sig.

Så ikväll är det jag som tar bilen ner till Prisextra och storhandlar efter den sista amningen. Amen.

En till!

Lilla Harlow Winter ska få ett syskon, det kan ju vara det häftigaste sen färdigskivad ost! Nicole Richie känns så otippad som småbarnsmamma, och ännu mer som flerbarnsmamma. För fem år sen hade man ju garvat läppen av sig om man hade hört detta. Nu känns det så rätt.

Tycker ni inte att bilden känns SÅ Perez Hilton? Hahahaha!

Spinna, spann, spunnit

För första gången på nästan ett år har jag nu avverkat ett spinningpass. Så fantastiskt skönt att få komma iväg och ta i och svettas ordentligt. Babygympan är väl okej, men då har man ju såklart en bebis i fokus hela tiden och dessutom så är den väl inte supereffektiv direkt. Nu känner jag mig i alla fall full med energi inför eftermiddagens babysim.

Men fyf*n vad det snöar i Stockholm idag!

Golvbyte

Det blev ingen fotografering idag, inte utomhus i alla fall. Försökte mig på en seriösare session när vi kom hem, men Molly tröttnade rekordsnabbt.

Men det är inte därför jag är här. Vi satt och fikade på Waynes (på charmiga Sveavägen) idag vilket i sig var jättetrevligt. Supergulliga tjejer för ovanlighetens skull (känns som att på Waynes, Espresso House och George är det standard med bittra surmuffar), gott om plats för barnvagn och massor med barnstolar. Vi fikade och sällskapade med en annan minifamilj och hade det sådär lördagssoft. Molly blir hungrig, får mat, och sedan (bebisbajskänsliga slutar läsa nu!) brakar det loss i blöjan. Det var en sån där brak som kändes vid blöjkanten på ryggen, ni med småknott vet nog vad jag menar. Ner med brallan lite på ryggen för att rädda det som räddas kan, bodyn var redan förlorad så mycket förstod jag. Nåja, inga problem för en rutinerad blöjbytare, OM DET BARA FINNS ETT SKÖTBORD! Att lägga ner Molly i vagnen och småjogga hemåt var INTE ett alternativ. Och att byta på en soffa eller i barnvagnen inne i lokalen lät inte heller så lockande. Så det var bara att lägga ner stackars bebis på golvet. Vid det här laget tackade jag mig själv för att jag köpt en riktig skötväska, en med tillhörande vadderat skötunderlägg. Så nu har man provat på det också, blöjbyte på toalettgolv. Hade inte toaletterna varit nyrenoverade och fräscha så hade jag blivit galen och fått ett utbrott tror jag. Men nu frågar jag mig själv; borde det inte finnas en regel om att man måste ha skötbord på ett sånt ställe? Och varför denna barnvänlighet i övrigt om man inte ens kan byta blöja på ett vettigt sätt?

Hej glada dag!

Sol och ett tunt, fint lager snö på marken här i Stockholm! Blir man lycklig då eller?!? Snart ska vi packa ihop oss och gå ut, Molly ska bara leka sig trött och få lite mat först. Ska nog ta med mig kameran ut idag och få lite fina kort på världens vackraste huvudstad!

Vadå jobb?

Hade ett mail som låg och blinkade så glatt när jag kom hem. Det var från en rekryteringskonsult som frågade om jag var intresserad av ett jobb. Det känns så otroligt långt borta att gå tilbaka till jobbet men samtidigt vet man ju hur fort tiden går. Helt plötsligt är det väl sommar igen... Har hittat ett annat jobb som jag tänkte söka också, låter superspännande! Så förhoppningsvis får jag väl springa på en del intervjuer i vår. Roligt!

Freitag!

Det är fredag och solen skiner över ett kallt Stockholm. Har precis slukat en skål med fil, banan och hemgjord müsli á la Linda och snart ska jag gå ner mot stan (där folk arbetar på dagarna, hemska tanke) och luncha med C. Men först måste jag sätta ihop vagnen som igår fick gå igenom en rejäl rekond; hjul, chassi, insats och andra delar ligger utspridda över köket. Och borsta tänderna måste jag göra, det har jag en tendens att glömma...

Photoshopping

Har äntligen fått photoshop på den lilla rosa, men är en riktig grönjöling... Så nu sitter jag och googlar och lusläser bloggar för att få tips på vad man kan göra. Jens är i och för sig grym, men jag har inte tålamod att sitta med honom av någon anledning. Jaja, här är mitt första alster!

Har använt mig av Helenes tips om svart bakgrund och Annahs tips om eyepop. Tack! Nedan ser ni bilden innan jag gjorde om den. Det är egentligen en dålig bild tagen med en dålig kamera, det här gör jag bara för att lära mig och vänja mig vid programmet.

Mammahäng

Idag har vi varit hemma hos en tjej i mammagruppen och ätit lunch. Vi var åtta mammor med varsin bebis, hur hög tror ni ljudnivån var? Vi hade så himla trevligt, jag tror vi är Stockhoms bästa mammagrupp :) Molly hade på sig den underbaraste klänning som någonsin tillverkats; marinblå i trikåtyg. Skulle vilja ha en själv... Tror att vårens färgkombo på bebis kommer bli marinblå och ljusrosa, visst låter det fint?!? Idag blev det dock med ett par vita strumpbyxor. Var tvungen att ta kort för att hon var så söt!

Hon tar tag i klänningen och stoppar in den i munnen, därav dreggelfläckarna... Nu ligger hon på golvet och sjunger åt nappen som hon håller i ena handen. Tror förresten att hon börjar fatta att man ska vända på sig, för hon gör en liten ansats att lägga över det ena knubbiga låret över det andra och vända huvudet. Men det är ändå lååångt kvar innan det vänds kan jag säga...

Tacksam

Det är, som så många vet, alldeles för lätt att ta det man har för givet. På sistone har jag dock fått anledning att flera gånger värdera mitt liv och min situation. Läser om mammor som har barn som vägrar sova och tänker på hur BRA jag har det som har fått en bebis som verkar älska sömn. Läser om mammor som tvingas föda fram sina fullt friska bebisar till en säker död i vecka 20 och blir så tacksam att vi fått ett fullt friskt, levande barn. Läser om pappor som bara dör utan någon som helst förvarning och vill springa hem till pappa mitt i natten och krama om. Har en bekant som gjorde en hemsk och ytterst osannolik förväxling av vitamindroppar och gifitgt medel vilket slutade med fyra dygn på sjukan och jag blir så glad att jag ännu inte varit med om någon Molly-olycka.

När man skriver i sin blogg så väljer man ju vad man vill publicera. Jag skulle t.ex. aldrig gnälla på Jens här inne, det ligger inte för mig. Har jag en jobbig dag så struntar jag i bloggen snarare än skriver av mig, så funkar jag i alla anseenden. Lider i tystnad som värsta martyren, haha!

Trist att man ska behöva andras olycka för att själv bli tacksam, men jag antar att det är så vi människor funkar. Jag vill inte gotta mig i andras olycka (hoppas ingen tar det här inlägget fel nu), men det har fått mig att tänka till en extra gång innan jag blir irriterad och tappar tålamodet.

Pingviner

Molly fick en pyjamas av sin farmor förra helgen. Jättesöt! Jag tittade på den när vi fick den och tänkte "oj oj, det kommer dröja läääänge innan hon växer i den". Jag tror att min uppfattning om hur Mollys storlek är något skev... I mina ögon har hon väl storlek 50. Eller 56. MAX!

Molly och mormor

Kom på att det nästan inte finns några bilder på Molly och mormor. Då får man ta tag i saken, efter lite middagsätning tog jag fram kameran. Titta vad fina de är!

Kalorier brända

Idag är det onsdag, och onsdagar ska ju vara träningsdagar för mig och Molly. I förmiddags var vi därför på en SatsBaby som inte var en SatsBaby, för in tågar min mammagruppskompis och ska vikariera som klassinstruktör. Hon brukar inte köra babyklasserna i vanliga fall så det blev ett alternativt, och enligt mig mycket roligare, pass! Jobbigare framför allt. Eftersom det är en dryg halvtimmes promenad till Stadion så fick jag även röra på flärret ute i friska luften. Har fått i mig en halv sallad (med Molly i knät är det svårt att äta) och ett äpple idag så jag tror jag ska kompensera med mina nya bästis; CHOKLAD! Vet inte vad det är med mig, har aldrig varit så här tokig i choklad förut. Min gamla kompis, saltlakrits, är inte alls lika rolig att leka med längre. Mycket märkligt. Nåja... Var har jag den där chokladen nu då...

Men VÄND nån gång!

Molly är helt ointresserad av att vända på sig. Hon gör inte en tillstymmelse till vändningsförsök. Hmmm... Kan det ha något att göra med tvärläget i magen och ett misslyckat vändningsförsök ;) Äsch, jag bryr mig inte så mycket men en mammagruppskompis hade lagt sin son på en filt på golvet i morse och hade bara hunnit vända sig om innan hon hittade ungen utanför filten. Och hon trodde inte att han kunde vända på sig ens. Så jag sprang hem och la Molly på en filt på golvet i hopp om att jag missat något. Men. Nej. Lagd Molly ligger helt enkelt.

Ni ser ju själva - massor med utrymme att rulla runt på!

Söt men trött och chockad av blixten...

Balans i debatten

Äntligen någon som sätter huvudet på spiken när det gäller den här könsdebatten och frågan om genus i uppfostran

Jag har svårt att se att Molly skulle bli mindre jämställd bara för att hon har på sig rosa kläder och kjolar/klänningar. Jag tror stenhårt på att vi är olika biologiskt, män och kvinnor, och det av en anledning. Häromveckan var jag på ett tvåårskalas och hade med mig Molly, det var fyra pojkar och två flickor på kalaset. Vilka tror ni var intresserade av bebisen som kom? Och vilka lekte med brandbilen? Och då har ändå pojken som fyllde år både dockor, bilar och en leksaksspis. Jag tycker det vore så otroligt TRIST om alla helt pålötsligt ska stöpas i samma beiga/grå/gula/gröna form. Och sitta och diskutera varför det heter människa istället för kvinniska (ursäkta, men det är så sjukt töntigt) och ta bort alla "man" ur en skrivelse (jo, jag har som student suttit på ett fullmäktigemöte med SFS och diskuterat denna fråga i timtal) är en otrolig slöseri med tid och energi. Jag blir fanimej förbannad när jag tänker på det.

Vi har kommit långt i jämställdhet i Sverige och jag tycker SJÄLVKLART att kvinnor och män ska ha lika lön för samma arbete och så vidare i alla oändlighet. Här hemma är det t.ex. INTE jag som lagar maten. Men jag har ansvar för bilen. Sådeså era gamla mossfeminister!

Politiskt, jag vet. Men ganska roligt!

Lite gammalt, lite nytt, lite lånat, lite blått

Jag gjorde om lite. Känner att bloggandet mer och mer kommer rikta in sig på bröllopet, och därför har jag gjort ett tappert försök att få in våra "temafärger" här på Klutten. Sjukt dåligt resultat dock, men närmre verkligheten än rosa!

Nu ska vi sova! Mitt löfte får bli att snart lägga in lite Molly-bilder...

Svart som natten

Mitt i den stora dissningen på Juvelsalongen i lördags (jodå, NK har fått sig ett mail) frågade jag om det är möjligt att få en likadan ring som jag redan har som förlovningsring (Strömdahls Orion) men med svarta diamanter. Men nej, det gick ju inte. Nu har jag hittat en guldsmed på söder som har Strömdahls ringar OCH svarta diamanter! Ska gå förbi nån dag och be om en prisuppgift på att modifiera om en ring.

Gå in på deras hemsida, jättehäftig!

HERR & FRU LOHSE

Studio 54

Jag skrev tidigare att jag inte skulle skriva om min vikt förrän jag var nere i ett visst antal kilo, något jag aldrig trodde skulle hända. Men nu är vi där, på futtiga femtiofyra. Angenäma problem som detta för med sig är t.ex. hängande jeans, för stor klocka och en förlovningsring som är på väg över knogen. Ett oangenämt problem är att jag är rädd att jag ska studsa tillbaka så fort jag slutar amma. Vilket innebär att jag måste amma till den andra maj. Minst.

Val Misär

Tänker inte ens kommentera VM i Val d'Isere, hur dåliga kan vi vara egentligen? Hoppas Anja och tjejerna kommer igen i Världscupen nu.

Däremot - Helena Jonsson, jag hoppade upp och ner i sängen när hon sköt fullt på sista stående. Shit vad grym hon är!

Slutligen - hur smart är man om man åker förbi flera avspärrningar och sedan på fullt allvar säger att man trodde att det var den rätta vägen. Använd ögonen!

Så, det var nog mitt första och sista inlägg om sport. Man blir ju bara så glad av Vinterstudion!

I valet och kvalet

Sitter och försöker besluta (inte bra för två vågar...) oss för om det är en bra idé att dra med oss en lite förkyld Molly på babysim idag. Hon har inte haft feber sen i tisdags men är fortfarande ganska rosslig på morgnarna. Tänk om hon blir kall och hon blir ännu mer förkyld, hur ska mitt mammahjärta klara en sådan utveckling? Jag tror vi går ner dit och frågar vad instruktören tycker. Så får det bli...

Kärlek på stan

Har aldrig sett så många människor bära runt på blombuketter på en och samma dag. Underbart! Själv fick jag köpa mina egna blommor, tulpaner såklart. Men igår fick jag en inte-alla-hjärtans-dag-present så hör ni någon som inte klagar så är det jag :)

En massa hjärtan idag

Alla hjärtans dag har faktiskt gått i bröllopets tecken, tro det eller ej. Vi började på Siden Carlson och inhandlade allt material till bröllopsklänningen; mamma, jag och min tärna slash syster. Så förbannat skönt att kunna pricka av det från att göra-listan, nu är det bara själva tillverkningen kvar... Efter det mötte vi upp killarna i Boss-butiken som nu hade belägrats av barnvagn, bebis, dunjackor och halva klanen S. Jens har beställt kostym, den ligger hos skräddaren och skall modifieras lite (man kan säga att Jens blir hyffsat Boss-outfittad på bröllopet). Och jag har fått mig ett par helt osannolika (tro mig!) bröllopsskor.

Glada i hågen tågade vi vidare på stans gator. På NK tänkte jag gå in och spana lite vigselring (när vi köpte våra förlovningsringar tittade vi även på vigselringar eftersom vi visste att vi skulle gifta oss). Men från att ha varit på ypperligt solstrålande humör dimpade jag ner i en surtants famn på juvelsalongen. Allt som jag sa var fel enligt henne. ALLT. Och då har vi ändå fått en massa tips från en annan dam där inne tidigare, som vi hade nappat lite på. Men nej då. Så kan man ju INTE ha det. Här följer ett utdrag ur vår konversation:
Hon: Och ska du ha en ring med briljanter i runt hela, då måste du ha två - en på varje sida om förlovningsringen.
Jag: Okej, då måste vi alltså köpa TVÅ ringar?
Hon: Ja, en som vigselring och en som morgongåva. De är inte så dyra de här, de kostar bara femton per styck.
Sen slängde hon två broschyrer (som jag redan har, thank you very much) i min hand och gick. Jaha. Vad gör man nu då? Jag vill ju handla min ring där (hello NK-poäng!) och har alltid gillat damerna där tidigare. Ska gå dit igen och punktmarkera vår förra försäljningsdam så man kan få lite positiv feedback. Suck.

I ren trots köpte jag en kjol och en collegetröja på Gina Tricot på vägen hem. Då blev jag glad igen! Nu har vi ätit en förrätt med rökt röding, en varmrätt med renfilé och rotfruktsgratäng och en gino till efterrätt tillsammans med mina föräldrar. Så alla hjärtans dag avslutades gott och väl med några favorithjärtan omkring mig. Det sötaste hjärtat ligger och sover i sin säng sen fyra timmar tillbaka. Snart dags att göra henne sällskap tror jag.

Slut på detta mastodontinlägg (dumma juveltanten fick igång mig ordentligt däruppe...)!

Väggklättring

Sitter på golvet, med datorn i soffan. Molly ligger en bit bort och sover under sitt brun-vita elefantlakan och jag håller på att bli galen. Igår var vi inne hela dagen eftersom vi båda var rätt hängiga. Idag känner jag mig mycket piggare (kanske var bra att trycka i sig frukt igår!) och vill inte sitta inne en hel dag till! Inte kan väl Molly bli sämre av lite frisk storstadsluft? Jag lovar att klä på henne ordentligt med varma mysiga kläder. En liiiten promenad bara? Jag lovade Jens att vara inne men jag tror jag måste bryta det löftet...

Reflekterar

Innan man får barn så blir man mulad med en massa saker om hur det är att få barn. Så fort man får se bebisen så ska man fyllas av en enorm kärlek till detta lilla knyte. Man minns helt plötsligt inte vad man gjorde innan man fick barn. Och hela livet förändras på en sekund.

Bullshit säger jag. Det tog nog ett par månader innan jag fattade (eller ja, jag fattar fortfarande egentligen inte) att Molly är min dotter. Och den där intensiva kärleken var inget som smällde ner som en bomb. Den har vuxit fram. Och jo, trust me, jag minns EXAKT vad vi gjorde innan vi fick barn. Jag minns de där lördagmorgnarna när jag lät Jens sova ut och smög upp och åt en lååång frukost. Jag minns de långa middagarna med alldeles för mycket rödvin och skitsnack. Livet förändrades för evigt den dagen då Molly föddes men det är inget jag har funderat så mycket på att jag kan säga till någon som ska ha barn att "nu kommer livet bli helt annorlunda". För jag tycker det är så mycket bättre. Lite meckigare. Men lyckligare!

TACK!

Det är verkligen jättekul att läsa om er, många som jag har koll på som jag också skrev, men även ett par nya. Så himla roligt!

Om det fortfarande finns tjuvläsare så är det helt okej, jag var bara nyfiken! Är inte på jakt efter tusen kommentarer till varje inlägg eller att bli läst av flera hundra tusen miljarder. Den här bloggen startades för att våra nära och kära som bor i långtbortistan kunde följa med i vår väntan på bebis, och sen kan man ju inte bara lägga av. Trodde aldrig att jag skulle blogga såhär frekvent, men när man ändå har sin plats på nätet så är det väl lika bra att köra på. Tycker jag. Fallera.

Sjukstuga

Nu sitter jag här med halsont, så mycket ont som jag inte haft sen jag tog bort mandlarna för tio år sen... Suck. Kan väl skylla det hela på dottern men henne tycker jag för synd om för att utse till syndabock. Hennes näsa vill inte släppa igenom någon luft, vilket innebär att hon blir jättearg när hon ska sova och äta. På nätterna viftar hon och gnyr, och med jämna mellanrum vaknar hon och är jätteledsen. Har inhandlat en Näsfrida och nässprej, nu ska de dumma snorbacillerna bort! Tills dess sitter vi här inne och myser.

Kladdmoster

Sitter och för över bilder från kameran till datorn och belv så full i skratt när jag såg den här. Förra veckans matkladd förevigat! Först morot och palsternacka och så lite katrinplommonpuré på det. Voilá!

Bildutmaningen

Blev utmanad av Sandra, så här kommer bild nummer 6 i mapp nummer 6 på vår STORA dator (min råsa har bara en mapp)

Den här mappen innehåller en salig blandning av gamla bilder från mitt liv innan Jens och Molly. Här är jag tillsammans med en kompis på en stor fest på Chalmers kårhus i Göteborg. Jag tror att bilden är tagen någon gång i februari 2005, alltså nästan exakt fyra år sen. Det känns som att det har gått tio år sen den här bilden togs. Det är jag till vänster, då brunhårig!

Om någon känner sig utmanad så är det fritt fram :)

En liten hint

Nu är de i Postens händer...

Dassig

Vet inte om det är vaccinationen, förkylning eller tänder som gör det, men lilla fröken här hemma mår inte helt hundra. Förmodligen är det en kombination av alla tre. Hon har haft feber (natten till igår hade hon 38,7) och är allmänt slö. Andningen är rosslig ibland och hon nyser hela tiden. På nätterna ligger hon och fäktar och gnyr och håller både mamma och pappa vakna (viloket innebär att vi är två vandrande lik). Ja, livet med småbarn är väl såhär antagligen! Och fast föda har blivit uräckligt, bara man visar henne skeden får hon kväljningar. Så nu är vi tillbaka på 110% amning vilket absolut inte gör nånting, hon har god aptit och jag ammar gärna (då kan jag äta bullar och godis med gott samvete, haha!). Apropå det så kommer jag nu i jeans som jag inte kunnat ha sen innan jag träffade Jens... Var bara tvungen att nämna det i förbifarten :)

Vem är du?

Trettontusenåttahundra. Vilka är ni? Jag vet att den inte räknar unika besökare, min counter (inte så noga, jag tog bara nåt för skojs skull) men ibland när jag går in två gånger med nån timmes mellanrum så kan det ha varit 30-40 besökare härinne. Jag har koll på vissa av er tror jag men det är säkert en massa andra som bara tjuvläser :) Som jag gör också, inget fel med det men jag är NYFIKEN I EN STRUT!

Okej, jag börjar. Jag heter Jenny, är snart 30 år men känner mig som 22, bor med en kille och en tjej i en lägenhet som får se dammsugaren alldeles för sällan. Kom igen nu då!

Ont i magen

Om en halvtimme är det dags för Molly att vaccineras igen. Jag svettas, har ont i magen och en fruktansvärd ångest inför detta, kunde inte sova igår kväll. Har lust att börja gråta nu för att det är så jobbigt. Håll tummarna, jag bryter väl ihop där borta (fattar inte vad det här beror på, är absolut inte spruträdd eller ovanligt rädd av mig. Fan).

UPDATE: Som vanligt när man stressar upp sig inför något så är det ju aldrig ens en tiondel så farligt som man har målat upp framför sig. Molly skrattade först kluckande åt både BVC-tant och läkare, sa inte ett knyst vid första sprutan, och grät ytterst lite vid andra sprutan (pneumokock-sprutan svider tydligen). På vägen hem köpte jag aprikoskräm som tröst (ja, det ska ju börjas i tid) och det var JÄTTEGOTT! Så nu har vi en nöjd bebis och en lättad mamma här hemma!

Bizzy Lizzy

Helgen har gått i ett! I fredags bjöd vi N&E på middag; anka och annat gott-gott. Chokladkakan (som var en Leila-brownie i annan form) var så sjukt god att den även fick utgöra efterrätt på lördagens galamiddag (Wallenbergare på renfärs) som intogs med Mollys farmor, farfar, mormor och morfar. Nu har vi precis kommit hem efter brunch på nya Clarion. Mysigt, särskilt med livebandet som spelade soft loungemusik.

Såhär ser matbordet ut efter helgens middagar och besök. Kanske inte på den här nivån, men det kan man väl inte förvänta sig! Älskar tulpaner...

Lite smått uppjagad

Hittade den här sidan tack vare underbara E & N och jag trodde verkligen inte att jag gillade den här typen av grejer men det gör jag tydligen. För jag har redan designat våra egna små chokladprickar. Synd bara att M&M inte shippar utanför USA. Tänk om man kände någon som bor där på andra sidan vattnet som man kunde ha som mellanhand. Ja, tänk tänk... Hmm... ;)

Bus

Jo, jag måste bara skriva lite mer nu när jag ändå sitter här (och badrummet är upptaget)... Molly har blivit så rolig, man kan busa med henne nu och hon fattar att man busar. Tidigare har hon bara tittat konstigt på en när man gjort sig till. Nu brukar jag ställa henne på skötbordet och sjunga (En kulen natt och Var bor du lilla råttan är favoriterna) och vid vissa tillfällen i låtarna borrar jag in näsan i magen på henne eller dansar fjantigt (ja, ni skulle se hur man larvar sig, det är astöntigt!) och då fullkomligt TJUTER hon av skratt! Likaså om man tar henne i famnen och kramar on henne lite lagom hårt samtidigt som man pussar henne på halsen. TJUTER av skratt igen! Och när man låtsas titta bort och sen tittar fram och säger "bu" jättehögt. Det är typ jätteroligt! En sån undebar liten bebis vi har fått. Tilläggas bör att när hon inte skrattar, äter eller sover så går 90% av tiden åt till att gnälla. Vi tror att det är tanden som spökar. Men de där skrattiga tillfällena gör att man glömmer gnället, undrar om det är en egenskap man får i samband med att man får barn?

Hepp!

Två dagars huvudvärk/pyttelite halsont/trötthet/skrivarbråk/inbjudningspyssel är nu till ända. Klockan är snart två på natten och vi borde sova, men prioriterade att få klart inbjudningarna. Vi nådde nästan vårt mål, imorgon ska vi bara inhandla några nya frimärken, lite dubbelhäftande fototejp och fixa de sista NIO inbjudningarna! Jag har kastats mellan hopp och förtvivlan (varför ska man vara en sån perfektionist?) men känner mig ändå nöjd med det färdiga resultatet. När vi har skickat iväg dem ska jag lägga ut foton och visa hur de blev.

Nä, nu väntar sängen. Om en eller max två timmar vaknar fröken och vill ha mat. Härligt!

Bleh

Typ

Dröm

Inatt har jag drömt igen. Jens skaffade sig en ny tjej (misstänkt lik Jo i Melrose Place, kultserie enligt mig) och jag började helt rabiat slänga vår bröllopsinbjudningar omkring mig. Jag grät, och helt plötsligt kom mina värdsystrar från USA in genom dörren (vi kom inte så jättebra överens, de var tvillingar och bodde i och för sig inte hemma längre men ändå). Sen gick jag och kollade på små lägenheter i Bromma, som jag och Molly kunde bo i.

När jag vaknade visste jag inte om jag var arg på Jens eller inte. Så jag ringde och frågade om vi fortfarande ska gifta oss. Det ska vi.

Nu ska jag traska runt Hagaparken med de andra lattemammorna. Vi tar med oss bebisarna också. Undrar om vi uppfostrar en ny generation fika-ungdomar, de får ju i princip latte i bröstmjölken :)

Trinny & Susannah

Sitter och ser på när "Man-boob-Martin" ska få en ny stil. Hahahaha! De är så brutalt ärliga de där två bruttorna.

Det var också sjukt roligt när Gordon Ramsay döpte sina två suggor till Trinny & Susannah i F Word.

Que?

Går in på aftonbladet.se och ser detta. Vad betyder det? Är det en ryss med dyslexi som fått order om att skriva en puff? Det skulle lika gärna kunna stå: dchgj abdchdb bfjksabk dcklsan koewafrn fvnjkswa? och det skulle ge mig lika mycket information. Jag förstår ju att det har med sport att göra. Trav kanske? Eller fotboll?

Det är detaljerna som gör det

Nu när vi är typ en millisekund (och det är en millisekund för sent) från att skicka inbjudningarna har jag funderat på det där med frimärke. Eller ja, det har jag funderat på länge. Hade tänkt vänta på att frimärkena med Alla Hjärtans Dag-tema ska komma ut i handeln, men så igår fick jag reda på att Posten har en webshop. Hurra!

Nämen... här sitter ju jag

Nån minut efter fotograferingstillfället levererades en liten present till mamma i blöjan. Det är inte så lätt att få av nerbajsade kläder, som ska dras över huvudet, och samtidigt hålla bebisen någorlunda ren. Det blev ett bad i handfatatet och nu ser badrummet ut som hela havet stormar.

Dagen idag började vi med att ta en minipromenad för att damen skulle få lite sömn innan vi var på sång- och rimstund på Stadsbiblioteket. En liten rutin att börja veckorna med det. Sen gick vi en lite längre promenad över Kungsholmen, så härligt i det sköna vädret. Hade kunnat gå hur långt som helst idag. Ikväll ska vi hämta själva huvuddelen till inbjudningarna, sen ska det såklart till en massa pyssel...

På menyn denna vecka

Morot- och palsternackspuré!

Femmånadersdagen

Firade vi med att gå på babysim för första gången! Molly fullkomligt älskade det!

På väg hem var himlen alldeles rosa, jättefint! Molly somnade innan hon ens låg i vagnen, att bada är utmattande...

Vi avrundade dagen med lite take away-middag hemma hos sysslingen (som också babysimmade med oss).

Hon är så stor nu, vår tjej! På morgnarna ligger hon och pratar med nallarna i sängen, Laban på täcket, lampan i taket och gardinerna i fönstret. Underbart, ibland ligger jag och Jens och bara lyssnar och njuter. Det märks att hon tar in och bearbetar intryck från omgivningen, en intensiv dag tär på hennes energi. När man plockar upp henne ur vagnen ser hon sig nyfiket omkring; är jag hemma, hos mormor och morfar eller på något helt okänt ställe? Börjar jag sjunga på en sång (helst "vad bor du lilla råttan" eller "en kulen natt") så söker hon efter mitt ansikte och blir jätteglad! Smakportionerna går bra, favoriterna just nu är majspuré, potatis- och palsternackspuré, banangröt och katrinplommonpuré. Nästa vecka ska vi smaka morot! Det är galet kul det här, och vi har blir mer och mer övertygade för varje dag: vi har fått världens underbaraste dotter!